• hallon och björnbär

    barn i en etta?!

    någon som bott i en etta när barnet kommit?
    hur var det?
    hur länge bodde ni i ettan?
    kan man bo i en etta med ett barn?

    (jag tänker inte hymla med att jag gärna vill ha positiva svar, men jag tar självklart till mig de negativa också även ast de är lite tråkigare)

  • Svar på tråden barn i en etta?!
  • gryning2

    Jag har inte bott i en etta, däremot i en tvåa. Men jag skulle vilja säga att det säkert går, man kan ju testa! Kanske iofs kan vara bra att ha en "plan B" om man känner efter ett tag att det inte fungerar. Det som kan vara jobbigt är nog sömnen, att barnet måste ligga i samma rum där man tittar på TV, umgås etc. Men jag tror barn vänjer sig vid en viss ljudnivå, så det är nog inte omöjligt. Hur länge man kan bo i en etta är nog beroende på hur man själv är, hur barnet är och ens egen inställning. När barnet blir större får man nog vara beredd att vistas ute MYCKET. Annars blir man nog lätt klaustrofobisk.

  • Saaaraa

    Vi bor i en etta på 20 kvm med en dotter på 1½ år. och två små hundar.

    Visst går det, men det är skitjobbigt. Hon kan inte somna klockan 19 eftersom att vi är vakna, utan är vaken till 22-23 när vi lägger oss = inte mycket egentid på kvällen.

    Vi har bara en kokvrå, men det funkar ändå.
    Lite jobbigt för man går varandra på nerverna hela tiden så man måste hitta ett sätt att kunna komma undan småtjafs.

    Det som är bra är väl att vi är ute otroligt mycket. Det är mest kvällarna som är jobbiga, på dagen funkar det kanon att bo litet.

    Vi försöker hitta större hyreslägenhet, utan resultat. Nu letar vi istället efter en villa. Den dagen kommer.. det är ju ändå ganska mysigt att bo så nära allihopa.

  • KMJ

    Det funkar jätte bra att bo i en etta med barn. Framförallt är det lättast när bebisen är liten. De första månaderna har mina barn i alla fall sovit hur bra som hellst med mycke ljud omkring. Jag spelar nog mer musik nu när jag har en lite bebis en innan. Det handlar ju om vad du vänjer ditt barn vid.

    Jag bodde i en etta då mitt första barn var 1,5 år till 3 år. Visst var det trångt men vi hade det mysigt. När barnen är så små vill de endå vara där man är hela tiden. De har inget behov av att ha eget rum. Men jag bodde själv och hade ingen sambo.

    Jag tror att om man väljer sitt liv, bestämmer sig att jag vill ha barn trotts att jag bor litet så går det mesta. Man kan ju anpassa möbler och liknande efter hur man bor.

    Nackdelen som jag kännde det,var att jag då inte kunde bjuda hem vänner så ofta på kvällarna, för en 1,5 - 3 åring kräver att det är lugnt när de ska sova. Jag kunde ha på tvn lite lågt, men om jag hade folk hemma kunde hon inte somna.

  • hallon och björnbär

    Det låter hoppfullt.
    Undrar också hur allmänheten reagerat på att ni bott så trångt?

  • Lillsnufflan

    Vi hade en liten tvåa, det var ju inte perfekt men det funkade. När barnet blir större är det nog skönt med en tvåa i allafall så man inte behöver trippa runt på tå av rädsla för att väcka barnet, men annars är det nog inget större problem. Min mormor bodde länge i en etta med två barn, det var väl vanligare på den tiden, men gick det då med tygblöjor så lär det väl gå idag med moderna bekvämligheter.

    Vi bor i en liten stad där det är lätt att få bostad och prisskillnaden mellan en mindre och en större lägenhet var inte så stor så familjen undrade väl varför vi inte flyttade till något större eftersom det inte var ekonomisk fråga. Vi var helt enkelt lata, men till slut flyttade vi faktiskt när det blev en trea ledig i samma trappuppgång.

  • Lillsnufflan

    Ska tillägga föresten att jag själv är född i en etta. Vi flyttade till en tvåa när jag var i två-treårsåldern ungefär. Det fungerade bra enligt min mor.

  • Saaaraa

    Vi får alltid frågor om varför vi inte flyttar till något större.
    Vi försöker få en större lägenhet, men det är ju inte lätt att få tag på ett förstahandskontrakt. Vi har försökt byta till oss i porten, men det funkade inte heller. Det är inte så många som vill byta till en så pass liten lägenhet.
    Nu väntar vi och ser om det är någon i porten som är på väg att flytta, hyresvärden har lovat oss att få byta till oss den då, om vi hinner göra det innan någon annan får hyra den genom bostadskön.

    Om inte annat så letar vi ju hus, men det är ingenting man köper över en natt om man säjer så.

    Möblering, ja det funakr. Dottern har en egen säng, sin spjälsäng med ena kanten borttagen. Vi sover i en bäddsoffa. Eftersom att vi har kokvrå har vi ställt en liten kyl uppe i ett skåp, för att få mer uttrymme. (Dock gick den sönder inatt, och vi försöker få tag på en lika liten :-P) En datahörna får vi också plats med, bakom en fotölj(som även använs som matstol) Bara att snurra på fotöljen och man sitter framför en fin dator. Matbord, ja ett litet 3-i-1 bord, man skjuter in dem minsta under det största.

    Jobbigt att inte kunna ha en vanlig säng, ett fint vardagsrum med bord och ett stort kök, men det funkar! Vi bor ju inte på gatan och det finns dom som har det värre!

  • Ruffa Tuffa

    Vi har inte fått barn än, utan den kommer om två månder. Men vi tänkte bo kvar i vår lilla etta, vi har två kaniner också. Jag vet inte hur det kommer att funka, men så länge den är liten så ska det nog inte vara några problem. Den ligger ju ändå i sin säng eller på golvet eller vad man kan tänkas ha den. Då tar den inte så stor plats. Vi hade tänkt att flytta till större då bebisen är ett eller så. Så jag eller vi kan inte se något hinder med att bo så litet om man vill göra det.

  • singer

    Vi bor i en två ( 65) med två små barn. Funkar utmärkt!
    Gör vad som i hjärtat känns rätt-kritik får man iallafall. Alltid nån som ska tycka till om nått. Men det är DITT liv, och jag kan garantera att barnet inte kommer fara illa av boendet. Lycka till!
    Jag får jämt höra frågan om NÄR SKA NI FLYTTA?
    Brukar svara att vi trivs kanon, så det lär väl dröja

  • hallon och björnbär

    problemet är att jag bor i en storstad där det är svårt och dyrt att byta boende och den bilogiska klockan tickar snabbare för varje dag. det känns så tråkigt att boendet ska få styra över längtan, men kanske behöver boendet inte göra det.

    jag är otroligt tacksam för alla svar.
    hur mycket plats tar egentligen barnets saker och kläder?
    kan man, när barnet blir större låta det sova i köket kanske för att få lite mer privattid?

  • FruPriftis

    Vi planerar barn nu bor i en etta på ca 50kvm, så det är ju ganska sort, men vi kommer inte flytta. Billig hyra och så trivs vi bra här.
    Vi kommer flytta när barnet är 6 månader- 1 år, beror på när den kommer! :)
    Men då kommer vi nog inte bo i något större än en tvåa iaf. Vill man ha egentid kan ju barnet sova i sovrummet så kan man "mysa" i vardagsrummet..;)
    Och alla leksaker mm kan du ju hitta många smarta lösningar på genom att ha lådor i bokhyllan, sätta upp nya hyllor i badrum med lådor som förvaring... Så alla "barngrejer" går ju ändå att dölja lite...
    Men jag tycker det ska synas att det finns barn i familjen... :)

    Lycka till!

Svar på tråden barn i en etta?!