Min äldsta son, som blev 3 år i april, har tydligen kommit in i en "kiss och bajs-period" nu. Det är rätt mycket bajsprat och framför allt blir lillebror kallad "bajsunge" halva dagarna. Hur länge kan sånt här sitta i? Och vad är bäst, låta bli att bry sig eller säga ifrån (vilket i bästa fall ändå bara hjälper i ett par minuter)?
Det där är ju en vansinnigt irriterande period... Vad jag har hört är att om man ignorerar det så försvinner det eftersom det inte ger nån effekt att kalla allt och alla för bajsgrejer. Vi har bestämda regler att man inte får säga toalettord när vi sitter och äter, och om lillebror blir ledsen kan man ju prata med treåringen om det, alltså om hur man känner sig när man är ledsen och varför man blir det osv. Lite empatiövningar... Annars får man väl slå dövörat till också. Det finns en bok, "Kaninen som bara kunde säga bajskorv" eller nåt sånt heter den. Kanske kan vara nåt att ha... Minns inte författaren.
jag bryr mig inte så mycket om hans bajsprat, är som vanligt då. men när han larvar sig och drar ner byxorna för att visa rumpan då säger jag i från 
Hans "ord" är kräknisse som används jämt, jag brukar säga att jag inte vill att han säger så men gör ingen stor grej av det.
Vi har varit rätt hårda, man pratar inte om kiss och bajs vid matbordet. Man drar inte ner byxorna annat än när man byter om eller ska på toaletten. Det är inte ok att kalla någon för bajsunge eller liknande. Vi har pratat jättemycket om det där och det har fungerat fint. Det försvann på någon vecka. Jag tycker inte man ska ignorera, då är det bättre att lära barnen vad som är ok och inte.
Maken hade ett roligt sätt att hantera det, han menade på att kiss och bajs bara var ord och att sonen lika väl kunde säga "tallrik" eller "stol"...det fungerade faktiskt rätt så avväpnande. Det är klart att det är roligt att säga laddade ord, just för att de ger reaktion och detsamma med att visa rumpa och snopp och annat tabu, men det är ju det de måste lära sig, vad som är tabu och inte. Så vägled och förklara det är väl det bästa. Ignorera tror jag inte vidare på...men det finns säkert någon studie som visar på att det är rätt sätt, så jag säger inget om det.
Vi fick tipset att låtsas som att det regnade när han satte igång sitt bajsprat.
Ett så litet barn vet inte den exakta innebörden av att kalla någon bajsunge,däremot är det ju ett roligt ord eftersom man får en reaktion på det.
Vi sa även "Gå in på toaletten och prata om bajs för där gör man det"
man kan även köpa bajsboken och läsa den var jättepoppis här. Den tar även upp att folk kan bli ledsna när man pratar om bajs, samt om allt som har med bajs att göra =) Jätteroligt =)