Hur går en adhd utredning för barn till?

*puffar upp*
Jag vill oxå veta.

Slänger in en fråga; kan graviditet och förlossning påverka hurvida barnet får dessa diagnoser?

I de flesta utredningar av barn brukar man göra observationer av barnet, både sk. strukturerade observationer där barnet uppmuntras att leka och göra olika saker medan det observeras, dessutom görs observationer i barnets naturliga miljö såsom förskola eller skola, föräldrar intervjuas och får svara på en mängd frågor kring utveckling och beteende hos barnet. Sedan görs tester där man mäter barnets olika förmågor för att se hur det ligger till utvecklingsmässigt. Det kan säkert variera något från olika mottagningar men i stora drag är det de delar som ingår i en utredning. Det man tittar på är bl.a. hur barnet beter sig i olika situationer, hur de reagerar på stimuli, interagerar med andra samt löser problem.

Det kan ha betydelse - vår pojke är född 2 månader för tidigt och hans ADHD & Tourette beror på det enligt BUP.
Under grav + förlossning kan barnet t.e.x få syrebrist som "sätter sig på hjärnan".....

Och sådan syrebrist kan de alltså få utan att man vet om det och utan att ge mer allvarliga men (förutom adhd osv.)?
Vet du något om starka mediciner kan påverka barnet i magen?

När vi gjorde utredning på BUP frågade de lite om grav & förlossning och jag frågade då varför de undrade det.........de sa att navelsträngen kan ju t.e.x sitta runt halsen så att barnet får syrebrist.
Så var det för min mamma när hon var gravid med min syster - navelsträngen satt runt halsen och hon fick syrebrist - det som är "fel" på henne är att hon är efter i utvecklingen; hon fyller 29 i morron men är som 13 - 14 i utvecklingen.
Vet tyvärr inte hur det är med starka mediciner..........

ville mest säga hej hej. Vår Tea 2,5 år, har downs syndrom, trolig adhd och autistiska drag. Vi ska börja medicinera nästa vecka, spännande!

Anledningen att jag frågar är nämligen att man misstänker att min snart tvååring har någon bokstavsdiagnos. Han är bland annat hyperaktiv, har kass motorik och utvecklingen står still i långa perioder, inget riktigt tal, vill inte äta och har svårt att tugga och svälja osv.
Jag hade en förjävlig graviditet med mycket problem och åt starka mediciner och jag undrar ju såklart om det är orsaken till att det blivit såhär. Tankarna tar ju aldrig slut och jag har kommit in i någon period där jag klandrar mig själv...
Nåja, jag får ta och fråga neurologen nästa gång.

Klandra inte dig själv! det är bara bara negativt o hjälper ju varken dig eller honom! du får se till att fortsätta vara den bästa mamman för ditt barn, och sedan be om hjälp så mycket du bara kan! Avlösarservice, dagis, mm mm mm. Man ska hålla ihop länge som handikappförälder och man behöver INTE klander, man behöver kraft och stöd!

Du har så rätt septemberknodd! Problemet är bara att jag kämpat i motvind så länge, har inte haft någon som trott på att sonen har något "knas" och har bara setts som en hysterisk mamma. Inte förrän nu har vi hittat en läkare som äntligen tar allt på allvar.
Jag har ju ingen aning om vilken hjälp det finns, och vad vi har rätt till, för än finns ju ingen diagnos bara en herrans massa problem. Men det börjar tära på mig...
Ibland behöver man en lite kick i baken, några få ord som får en att orka lite lite till, tack!

hejsan! va kul att så många svarat
igår va jag på BUP och fick svara på en määäängd olika frågor om allt möjligt. Ex. om vi har missbruksproblem i släkten, nån med adhd, dyslexi, nån neurologisk skada, talsvårigheter osv. jag fick berätta om vårt nätverk, vart alla bor osv, min och sambons bakgrund, graviditet, förlossning, hur olika situationer på dagis funkar, ativiteter osv. vi hann inte klart med allt så jag ska tillbaks på måndag. På tsdag ska min son till bup och spela råttfällan med läkaren och sen ska han få göra ett utv.test med psykologen.

Åh vad jag vet hur det känns. Alla har sett Tea som ett barn med downs syndrom och de behandlar man på ett visst sätt. Bla använder man tecken som stöd. Men Tea hatr inte alls svarat på tecken, och vi har sagt det hundra gånger. Ändå blir vi ignorerade och tillsagda att gå hundra kurser i kom igång med tecken, och vi har gått dem alla. Och medan Teas ds-polare börjat teckna alltmer avancerat så har Tea totalt stått still. Och NU äntligen, säger vår doktor att tecken, nej, det är för abstrakt för Tea, som ju har neuropsykiatriska problem utöver sin ds, det klarar hon inte av att tolka. Så nu ska vi börja med bildkommunikation, vilket funkAt skitbra. Jag blir så trött, för vi har ju sagt hur länge som helst att nåt är fel. Det är farligt när man bara ser diagnosen. Samma sak är det med adhd:n: Alla har nöjt konstaterat att Tea ju inte är något passivt downbarn som man måste locka till aktivitet, Tea har ju myror i brallan och aktivierar sig själv. Men det ärj u inte bara bra, vi som lever med henne är ju helt utschasade, liksom hon själv efter en hel dag hypad och speedad. 

Ja, visst tär det på en, att man är i händerna på vården och på att oflk fattar vad man säger. man måste skaffa sig hårt skinn och hög röst. Och det kan också vara tröttsamt. Håll ut och håll ihop, du är iaf inte ensam!!

Septemberknodd: Nu är ju Tea inte så gammal men jag vill ändå tipsa om ett hjälpmedel som man kan få via habben (oftast måste man vara ganska påstridig då det är ett relativt dyrt hjälpmedel...) som heter Handy.
Handy är en liten handdator, lite större än en mobil.
Handy fungerar främst som kalender/dagbok men möjligheterna är oändliga för det lite större barnet o för vuxna. (handlingslista, hjälp med kommunikationen osv.)
I den lägger man in både bildstöd och den har talsyntes. Den hjälper till att strukturera upp dagen genom att barnet hela tiden kan se vad som kommer att hända. Den har också timstock o använder sig av de klassiska bilderna o färgerna för månader o veckodagar.
Jag jobbar på elevhem för särskolan o där har 2 elever genom åren haft stor glädje o nytta av sina Handy;s

Septemberknodd: Ja, vad är det man brukar säga...Mamma vet bäst!
Varför kan inte läkarna lyssna på en ibland. Tänk så mycket lidande man kunde besparat både barn och föräldrar.

Någon som vet om det ALLTD är bup som gör utredningarna eller om de kan göras av en läkare (neurolog)?

Lappstockholmska: Det låter ju verkligen hur bra som helst! En sådan ska jag propsa på så småningom! Vårt hab är generöst och tillmötesgående, så det borde funka. Tack för tipset! (vi tar tacksamt emot alla tips vi kan få!)

Skumboll: Ja, man tycker ju att de borde lyssna en aning. Nu är maken läkare själv, vilket vi har tvingats kasta fram många gånger för att vi ska få gehör för vad vi säger, vilketj u känns otroligt tramsigt.  På bup jobbar ju psykiatriker och neuropsykiatriker, så jag kan inte tänka mig att det spelar någon roll vart du går: Det måste ju ändå vara en läkare som ställer diagnosen väl?

Hej,

Vår utredning har gått till så att först har jag fått fylla i en himla massa papper, med frågor om allt från förlossning, graviditet, arv, släkt osv.

Testerna dom gjort utöver 'observation' och samtal med mig som förälder (jag är ensamstående) är nåt dom kallar Wisc-test som är uppdelat i 13 delar och (som jag uppfattade) är ett slags intelligenstest.
Det bestod i att han bl.a. fick titta på bilder och skulle 'para ihop' dom som hörde ihop. Han fick även bygga med fyrkantiga klossar, där halva var vit och halva röd, och sedan bygga ihop dom till mönster utifrån en bild (denna del var på tid).
Han fick även matematiska frågor - allt ifrån enkla tal till tal som låg på högstadie-nivå.
Han fick också titta på olika mönster (typ som sånna man kan se i intelligenstester på nätet ibland) och skulle para ihop eller 'plocka bort' sådant som inte hörde ihop el hörde samman där.

Dom har också gjort vad dom kallar Ados-test, som undersöker Autism-Asperger, där dom videofilmade honom.
Där fick han jobba med leksaker och berätta sagor, rakt ur fantasin, han fick återge sånt som psykologen berättade (rakt ur minnet) osv.
Han fick svara på frågor om allt mellan himmel och jord, bl.a. hur det känns att vara kär osv.
Jag fick vara närvarande i rummet men ej ha ögonkontakt med honom utan fick sitta i ett hörn typ..*s*

Dom har gjort Qb-test på honom, där han får sitta vid en dator och ska trycka på en knapp när det t.ex. kommer röda fyrkanter, men ej när det kommer blå bollar (ungefär).
När han gör detta har han som ett slags pannband med någon grej som mäter hur pass mkt han rör sig och håller uppmärksamheten.
Detta test låg nog under adhd-add och uppmärksamhets-biten.

Har för mig att vi gjort nåt mer test som jag missat här, men minns ej vad tyvärr.
Har också fått göra uppföljande lite mer djupgående fråge-formulär (om arv återigen osv).

Hoppas jag kunnat vara till hjälp lite!

cilmi: tack så mycket för svaret vi håller på för fullt med min sons utredning nu. Igår va han och träffade läkaren och snart ska han göra det där utvecklings/intelligenstestet.

Utredningar kan få lite olika innehåll och omfattning beroende på vad barnet har för problem, men i stora drag brukar de här delarna ingå:

Föräldrarna intervjuas om barnets utveckling, beteende, sjukdomshistoria och hur familjens liv ser ut. De kan också få fylla i formulär och skatta hur barnet funkar i olika situationer. Om barnet tex går på förskola intervjuas även personal därifrån för att ge en bild av hur barnet fungerar i förskolan. Barnet får träffa en läkare som gör en medicinsk undersökning och en psykolog som gör tester för att mäta olika förmågor och tex se hur barnet löser problem. Psykologen tittar också på hur barnet beter sig i olika vardagssituationer som under lek, interagerar med andra och reagerar på olika intryck. Psykologen jämför med vad barn i samma ålder brukar göra och klara.

Läkaren och psykologen gör sedan en samlad bedömning, skriver ett utlåtande och berättar för föräldrarna och eventuellt förskolan vad man har kommit fram till och hur man kan göra för att barnet ska få det så bra som möjligt.

Varken adhd eller autism är någons fel, man kan inte få något av det på grund av tex uppfostran. Däremot har forskning visat att bland annat påfrestningar under graviditet, förlossning och tiden strax därefter kan spela en roll. Därför kommer du exempelvis få berätta om hur din graviditet och förlossning varit.