Nu anmäler vi barnmottagningen på NÄL

Nu har vi för gott fått nog av Barnmottagningen på NÄL i Trollhättan. Efter att de har riskerat livet på våra båda barn flera ggr så kommer vi nu anmäla och jag ska kämpa till sista andetaget för att de jävlarna ska få något slags straff av HSAN.

Första incidenten hände när dottern var endast 4 månader gammal och rs-viruset härjade friskt. Åker in till akuten en natt med en medtagen flicka som ej ätit, väldigt skrikig och påverkad andning samt feber. Hemskickade med att det ej var något fel på henne. 2 dagar senare blir vi inlagda för rs-viruset och då behöver dottern hjälp genom inhalation då hennes andning är så jobbig för henne. Blir kvar 1 vecka.

Några veckor senare åker jag ut med henne igen då andningen återigen är påverkad och hon har tungt att andas. Inga problem. Hem igen. Dagen efter har vi en läkartid på en annan avdelning pga av dotterns mjölkallergi. Läkaren ringer ner till Barnmottagningen och frågar hur i helvete de kunde skicka hem ett astmatiskt barn. Inlagda ett par dygn igen.

Massa småsaker emellan detta. De ger penicilin i onödan osv.

Senast var det vår son på 3 år som råkade illa ut. För några veckor sedan klagade han på magont en kväll och kräktes 1 gång. Sedan somnade han om gott. Morgonen därpå bryter helvetet löst. Han vaknar, är febrig och medtagen och vill bara ligga ner och har ont i magen. Det kommer i omgångar och gör verkligen ont. Försöker få tag i Sjukvårdsrådgivningen. När sonen efter att jag suttit i nästan 1 timme och väntat på att komma fram kräks rakt ut upprepade ggr och tuppar av slår jag 112 och de skickar ambulans. Sonen får syrgas och vi åker till sjukhuset. Läkaren börjar med att skratta åt mig att jag istället för att vänta på rådgivningen ringde ambulansen. Ja det var en jävla tur sa jag för den jag pratade med där ansåg det akut och bra gjort.
Hemskickade med orden: magsjuka.

Detta var på onsdagen. På fredagen skulle jag efter att jag pratat med VC lämna ett urinprov på sonen då jag bad dem kolla om det var något där. När sonen vaknar har han ont i magen igen, viker sig ett flertal ggr och blir återigen att han vill somna bort dock ännu inte så allvarligt. Springer nästan bort till VC med honom av rädsla att nått ska hända igen. När vi kommer bort så går det i rasande fart, han somnar bort mer och mer för att plötsligt däcka av helt och hållet och sköterskorna agerar snabbt och ger honom syrgas, in kommer en läkare, skriver remiss, ringer ambulans och iväg med oss. Jag skakade i sonen, läkaren skakade i honom men inget. Efter en stund kommer sonen "tillbaka".

Det första läkaren säger på NÄL är: ja vi kan ju inte ta detta som magsjuka längre. Cool lugn. Inte en min rör han. Ja det var ju det jag sa i onsdags när ni skickade hem oss trots att sonen var likadan då.

Sen blir det röntgen, ultraljud, inlagd och penicilin. Hade de tagit några som helst prover på onsdagen, hade de brytt sig så hade de sett detta då men på onsdagen gjorde de inte ett skit.

VC´s personal undrade vad fan de sysslade med. Varför de kunde skicka hem honom när han var så dålig.

Runt mig har jag även andra som blivit dåligt bemötta, ej får komma in osv osv. Detta är ej acceptabelt.