Dator/internet missbruk....HJÄLP!

Puffar..., inga med sambos som fascineras av datorernas värld???

känner igen din situation.. har faktiskt ingen lösning på problemet.. låt mig få veta om du hittar en utväg=)

Inga fler?

Hej!

Jo, jag känner igen mig absolut. "Jag ska bara kolla det här.." säger han och när man sedan efter en halvtimme börjar undra var han tog vägen så sitter han och tittar på något helt annat och hävdar att han ju bara har suttit där i fem minuter..

När vi har varit och handlat så ställs kassarna in på köksgolvet. Jag kanske går för att byta på lilltjejen eller något och när jag kommer ut så står kassarna kvar och var är sambon? Jo, framför datorn. "Ska bara kolla en sak..."

Det är så fruktansvärt frustrerande! Detta att alltid komma i andra hand. Jag har försökt att prata om det och förklara hur jag känner. När vi gick i familjerådgivning så kom detta upp och jag tror att det var först då som han verkligen hörde hur det lät (när jag berättade och rådgivaren ställde frågor). Det blev en vändpunkt för nu förstår han åtminstonde. I samband med detta slutade han spela också och det kändes jätteskönt.

Problemet att han sitter framför datorn har alltså minskat, men det kan ju också bero på att han har flyttat sitt datorstirrande till nätterna när jag har gått och lagt mig. Det är ju bra på så sätt att jag slipper konkurrera med datorn, men å andra sidan sliter det ju på honom att sitta uppe på nätterna. Dessutom blir ju inte hans beroende bättre av att han flyttar "datortiden" till nätterna istället för att han sitter på dagarna.

Vet faktiskt inte hur man ska göra.. På något sätt är det ju ett problem som HAN måste lösa, om inte annat så för sin egen skull. Hur kul är det att vakna upp vid 50-års ålder och inse att man spenderat större delen av sin tid framför datorn?

Ja usch, inte är det lätt inte jag har det precis likadant...Problemet är att min sambo är involverad i 2 olika företag och dessutom programmerare så datorn är vår huvudsakliga försörjare, även jag jobbar med datorn som redskap.
När det gick så långt att jag all ledig tid bara såg ryggtavlan på honom knappandes på det förbannade tangentbordet och barnen (varav en är hans och två mina) ville ha lite uppmärksamhet så krävde jag totalt dataförbud. Det tyckte barnen var jätteroligt och ville också ha förbud för något, och själv fick jag städförbud *skratt*
Under storhelger som påsk, midsommar, jul och nyår är det familjen som ska komma i första hand INGET annat. Det viktigaste som ordrar och sådant kan han få kolla, men skulle han få för sig att börja programmera ett hobbyprojekt så får han åka till kontoret så att vi inte behöver se honom här hemma, det blir bara irriterande :(
Jag skulle aldrig acceptera att någon väljer slösurfande framför att engagera sig i resten av familjen, det är ju löjligt! att kalla det för "fritidsintresse" att hänga på facebook och spela larviga "blippspel" är ännu löjligare, det räknar inte jag till kategori fritidssysselsättning? Mer slentrian och nåt man fördriver överbliven tråk-tid med, Jösses....

Inför datorfria timmar/datortid som för barn/tonåringar. Det verkar inte sunt att sitta och trycka så mkt farmför en dator.
Sedan blir det ju oerhört osocialt att ha en partner som bara häckar framför datorn också.
Man kan ju laga mat och göra saker tillsammans istället!
Förklara hur det känns och hur det påverkar dig & barnet, så sakligt som du kan, men ändå tydligt och försök få honom att förstå.
Annat råd har jag inte. Men trist låter det onekligen.
jag tror också att det kan vara en dålig vana som bara måste brytas, att det är ren obetänksamhet många gånger.