Standardisering av djurläten
Min dotter är i värsta pekboksåldern och hon älskar djur och deras läten. Från början var det enkelt; Hunden säger vovv-vovv, katten mjau, grisen nöff och kossan mu. Nu har vi fått rejäla problem. Vad säger kaninen? Hur låter nyckelpigan?
Jag tycker det är dags att enas om en standard för djurläten i pekböcker. Barnen kan ju bli förvirrade annars när de börjar på dagis och får höra något annat än det som sägs hemma. Vilken myndighet skulle man kunna påverka för att få tillstånd något sådant? Socialstyrelsen? Svenska akademien? Naturvårdsverket?
Här har jag några förslag på djurläten vi använder hemma:
Kaninen säger gnuff-gnuff
hästen säger vihihihihi, med ett fallande tonläge (jag tycker inte gnägg passar, har aldrig hört en häst som säger gnägg)
giraffen säger fnifnifni
Jag tycker man bör skilja på getter och får. Getter säger mää och får säger bää (har märkt att många gör fel på den punkten)
Kanske skulle man helt enkelt ha ett förbud mot att publicera bilder på djur som ingen vet hur de låter, eller åtminstone en varningstext på framsidan av boken?
Tar tacksamt emot era åsikter
Ackvelina
