Stark känsla av meningslöshet
Jag vet inte vad jag ska göra. Jag har så otroligt svårt att hitta en mening med tillvaron, har knappt tillräcklig motivation att gå ur sängen om morgnarna. Jag känner mig ensam och isolerad, men vet inte hur jag ska göra för att skaffa fler vänner. Har haft relationsproblem under en längre tid som det aldrig verkar dyka upp någon lösning på. Jag har ingen ork, ingen energi, ingen riktig lust till någonting. Om jag kunde skulle jag bara sitta framför datorn och göra ingenting, eller sova mig igenom dagarna. Jag försöker hålla min kropp i form, träna och hålla mig smal, men sådana här dagar tröstäter jag godis och känner mig ännu mer misslyckad för att jag inte ens kan kontrollera min vikt.
Jag är fysiskt frisk och känner mig otacksam för att jag inte kan ta vara på livet bättre. Studerar för närvarande och har tidigare varit väldigt engagerad i min utbildning, men nu kan jag knappt förmå mig att ta itu med uppgifterna, halkar efter och kommer att ha en massa restkurser att jobba ikapp i sommar. Ingen människa känner mig som den här låga, oenagagerade människan och när det är som värst vill jag knappt ens gå till snabbköpet av rädsla att någon jag känner ska se mig.
Jag får allt oftare ångestattacker där jag känner för att skada mig själv. Ger mig själv örfilar bl.a. Låter sjukt jag vet, men det är som ett tryck inom mig som bara svämmar över. Har gått till psykolog, kurator och nu till och med till präst eftersom det inte finns tillgång till någon annan att prata med under sommaren (långa köer överallt utom privat vilket jag inte har råd med). Det känns som att jag har dragit mitt livs historia hundratals gånger men får aldrig gå till en och samma person någon längre tid. Och egentligen är kanske en vän vad jag behöver, inte ett proffs. Inte att sitta och prata av sig 45 minuter per vecka tills psykologen säger "ja nu var tiden ute för idag". Det är bara en rent livsuppehållande åtgärd.
Jag är bara så trött på allt. Borde jag prova antidepressiva? Sluta med mina studier fast det bara är ett halvår kvar? Hur får man tillbaks livslusten igen?