Nytt språk för barn

Jag tror att så snart som det är möjligt är det bra om hon börjar på dagis så att hon blir "utsatt" för språket så mycket som möjligt och så tidigt som möjligt. Visst kanske hon kommer att vara förvirrad i början, men barn lär sig jättesnabbt!

Vår tjej blir tvåspråkig. Jag pratar svenska och min man engelska. Än så länge är hon hemma och går inte på dagis (vi bor i Sverige men ska flytta till USA så småningom)...

jag skrev precis om språket i en annan tråd så jag är så fräck att jag bara kopierar det jag skrev. jag är svenska och min man från skottland

jag hade fördelen att vara hemma i sverige ett helt år med vår son när han var 2 år (bor i england) så han fick en god grund i svenska. när vi kom tillbaka till england så pratade han bara svenska men det verkade inte bekymra honom, hans pappa var kvar i england och jobabde så de sågs bara en gång i månaden så han hörde nästan aldrig engelska. nu är han 4 och vi har varit tillbaka här i 1½ år och det tog honom ca 6 månader att prata flytande engelska. jag pratar bara svenska med honom och han svarar för det mesta på svengelska, några svenska och några engelska medans när han pratar med sin pappa så blir det bara engelska med ett enstaka ord på svenska. tror dock att det är skillnad på att ha en engelsktalande pappa och två svensktalande föräldrar eftersom barnet hör engelskan hemma också.

vår son är ganska kavat och verkade inte bry sig när han började på dagis här i england att alla andra inte pratade svenska men som jag skrev, han hörde ju engleska hemma. inskolningen på dagis var 0 timmar här så jag lämande honom första dagen och fanns tillgänglig på telefon (han hade gått på dagis i sverige under ett år innan dock). det kommer säkert att vara frustrerande för er dotter i början men de är snabba på att uppfatta saker och ta och skriv ner några vanliga svenska ord och översätt till dagis fröknarna så att de kan försöka kommunicera med varandra.

ibland när vår son svarar mig på englska brukar jag säga till honom att när vi åker och hälsar på mormor så får du prata svenska och då säger han att jag gör ju det, nej svarar jag du pratar engelska, han tittar på mig och les sen säger han, i speak two och håller up 2 fingrar. det är bara att skratta åt det hela, jag tror inte heller på att pressa barnen, de förstår mer än vad vi tror och de börjar redan i så här unga år förstå att de är annorlunda än andra barn. när vi har varit i sverige och hälsat på så tjattrar alexander på engelska och kusiner och kompisar på svenska och det brukar fungera alldeles utmärkt.

jaha det där blev längre än vad jag tänkt hoppas ni orkade läsa

Tusen tack för svaret! Har precis kommit hem från en kort resa till England, istället för dagis så blev det dagmamma. Trots att dagmamman själv inte hade engelska som modersmål utam bröt lite så valde vi henne. Dagiset verkade så opersonligt och stressigt, plus att de fullkomligt otillmötesgående med tider osv... Hur som helst så försäkrade dagmamman att trots att vår dotter inte har engelskan ännu och att dagmamman själv bryter så sa hon att det inte skulle bli något problem för hon skulle ta med henne till playgroups och liknande. Jag kan trots detta inte helt släppa oron helt ännu, men som ni säger så ordnar det sig säkert om vi ger det hela tid. Frågan är bara om dagmammans dåliga engelska påverkar negatvivt eller om hon får tillräcklig stimulans av de andra barnen?