Varför jag undrar är för att jag hört ett flertal som tycker Matte är sååå svårt och helst om man vill få bra betyg. Jag har precis börjat med Ma A och tycker hittills att det känns ok. Dock skulle jag vilja ha lite högre betyg då mina andra betyg består av flest MVG. Har ni några tips på hur man lyckas?
Fokusera på att förstå allt du gör istället för att plugga in "hur du skall göra"
Nej, de är inte svåra. Tror inte man behöver vara så smart för att klara dem. En del behöver mer tid bara. Gör så här:
1. Försök förstå så mycket som möjligt av det du håller på med. Sätt upp all information du har. Rita figur om det går. Ställ dig själv frågan: Hur tar jag reda på ytterligare information som jag behöver?
2. Läs faktarutor och exempel innan du börjar räkna.
3. Försök lösa uppgifterna på egen hand utan att titta i facit.
4. När du tar hjälp av facit, se till att förstå varför de löst uppgiften på ett visst sätt.
5. Ta hjälp av läraren! Fråga vad du ska göra för att få MVG! Fråga vad som i allmänhet är bra att tänka på när man löser matteuppgifter! Fråga om allt du inte förstår!
6. Lär dig vilka lösningsmetoder som funkar på vilken typ av uppgifter. Ofta är det stora likheter mellan uppgifterna i läroboken och uppgifterna på provet.
7. Gör diagnostiska test innan du gör proven.
8. Se till att ha tid att gå igenom och dubbelchecka provuppgifterna.
Jag har läst Matte A (på gymnasiet) Och matte B och C på komvux. Jag tyckte helt klart att B-kursen var svårast. När jag kom till C-kursen var jag dock "bekant" med liknande matte från B-kursen, så då var det lättare! 
Jag läste matematik A, B och C på gymnasiet. Håller med ovanstående talare: B-kursen var nog den som kändes jobbigast.
Se gärna till att ha någon att diskutera med. Det ger mycket, inte minst om man kör fast på någon uppgift. Och gör gärna små egna experiment hemma (kan vara givande när det gäller geometri och kvadrat/kubik).
Jag tyckte att både A och B kursen var lätta, A kursen var mycket repition från grundskolan och B kursen bara följde efter. C däremot är nog den svåraste jag har läst, vet inte om det berodde på dålig koncentration. Men då har jag även läst D och E efter det. Men det borde nog inte vara några problem att få bra betyg i A kursen bara du anstränger dig!
Matte A liknar högstadiematten väldigt mycket, det är bara snäppet svårare. Jag som alltid har haft jättesvårt för matte fick G där tack vare en snäll lärare. B-kursen var på tok för svår så jag fick IG i allt och hoppade av 
men du verkar vara bättre på mig i det här ämnet, så jag tycker du ska satsa på det. Jag hade klasskamrater som hade svårt för matte men som klarade båda kurserna.
här är en som hade G i matte A
Men fick IG efter nationella provet 
men men, får väl läsa upp det om jag behöver det i framtiden...
Hmm... jag som tyckte B-kursen var lättast... väldigt lik A-matten, bara lite mer ekvationer. Fast man tycker ju så olika om sånt där. Beror mycket på motivation också.
Men MAGU, är du kvar?
Jag har kommit på att jag spontant brukar tänka olika positiva saker när jag kör fast:
*Någon har kommit på det här, så det är klart att jag ska kunna bara lära mig det.
*Det här är inget märkvärdigt svårt, det är bara något man måste öva på.
*Det ser mer komplicerat ut än vad det är, jag kommer att förstå det snabbare än jag tror just nu.
*Det är inte för svårt, det är bara dåligt förklarat, det är därför jag förstår.
Om det verkligen är svårt:
*Det gör inget att jag inte förstår nu eller att jag inte förstår allt. Om jag gör det här flera gånger kommer jag i alla fall förstå lite mer eller känna igen detta nästan gång jag ser det.
*Detta verkar vara svårt på riktigt. Jag har inte de förkunskaper som behövs än. Om jag inte klarar det är det förståeligt. Om jag klarar det betyder det att jag är otroligt smart.
Då blir man lite som en ångvält som kastar sig över uppgifter, även om de är (för) svåra.
Sedan tycker jag att det hjälper att se matten som ett språk. Att det känns krångligt ibland kan bero på att man inte förstår själva språket flytande och inte så mycket att man inte förstår själva matematiska logiken. Jag läste t.ex. ryska på gymnasiet. Det är ju bara massa konstiga tecken så att man inte fattar någonting först. Men egentligen kanske det bara står "Hej, vad heter du?" och inte någont krångligt om medvetandets transcendens. Det kanske inte är "matten" sosm är svår utan språket. Om man då är duktig på språk kan det kännas enklare att ta tag i.
Om man tycker att nya matematiska principer kan kännas överväldigande kan man memorera precis det intrycket och hur det känns. Sedan jämför man efteråt med hur det känns då. Oftast har man överdrivet en del. Nästa gång man tycker något verkar krångligt så vet man att man överskattar matteproblem.
Man kan se det lite som en lek också, som att lösa korsord typ.