Stela trista föräldrar med strikt inrutade rutiner och flexibilitet.

Vad är det för fel, alla kan väl få vara olika. De kannske tycker du är jättejobbig som inte har några rutiner alls. Jag är nog lite mittemellan men det kanske inte heller´passar alla. Måste man vara stel för att man har rutiner. Vad är då motsatsen: att vara slapp. Låter inte så kul.

Men alla är olika. Vissa är spontana och andra gillar struktur och lite mer framförhållning. Det är väl inte så konstigt.

Deras barn kanske mår bäst av rutiner och då gör de det som barnet mår bäst av...?

Ja, Oj vad förvirrande för sina barn att bjuda sin vän på middag en gång....

Dte kanske inte handlar om det. Familjen kanske vill äta själva, de kanske inte hade lagat tillräckligt mat för en till osv. Våra barn har vissa kompisar som jag vägrar ha till matbordet pga mycket dåligt uppförande medan andra är välkomna att äta hos oss. Dte beror också på situationen. Ibland har jag kanske previs stekt 3 hamburgare med bröd till mina barn och då finns det inte extra mat till de barnen som är och leker hos oss då kan man inte spontant bara bjuda på mat. Vissa barn har allergier och då är det väldigt svårt med spontana middagar.

Jo, men om den ena familjen bjuder till kan väl den andra också göra det. Min dotter är väldigt väluppfostrad och lugn, inga allergier mm.
Någon gång kan man väl bjussa på lite käk NÅN gång per år... så mycket äter hon ju inte.

Detta är inget jag blir sur över direkt... jag tycker bara det är konstigt när man själv är generös mot deras barn.

Det jag faktiskt märkt generellt är att hennes invandrarkompisar är mycket mer lite som vi, gästvänliga och generösa och inte så stela med tider mm. Hon blir ganska ofta erbjuden mat mm hos dem. Jag tror många invandrare har en annan syn på detta faktiskt. Såklart inte alla, men jag ser ofta den skillnaden eftersom vi umgås med så blandade etniciteter. Det är nästan uteslutande svenskarna som är så här "inrutade" och lite "stela"

Vi är inte slappa och slarviga nå något vis, tvärtom. men kanske lite mer flexibla. Om ett barn är här länge så vill jag ju se till att de får lunch i sig. Jag tycker att det är mitt ansvar som förälder.Jag tycker inte det är "slappt"

Och om kompisen få äta här så kan dom ju leka lite längre. Jag gör detta för min dotters skull. För mig är det inga problem. Det känns inte som någon börda att polarn får två pannkakor liksom... Kan man göra 7 pannakakor, så kan man väl göra 9.... vad är förvirringen och planeringen bakom, liksom?