Ekonomisk knipa, sjuk, finns ingen utväg längre..
Behöver hjälp att förstå om det någonsin blir bättre....mitt liv...sjukpensionär med två tonårsdöttrar på snart 15 år och snart 19 år. Har extremt låg inkomst och den blev mycket värre nu med att min äldsta dotter tog studenten och bor hemma samt har inget arbete, ej heller sommar jobb men har sökt. Nu har hennes studiebidrag försvunnit, mitt underhållstöd 1273/mån samt FS har även tagit 700:-/mån för mig trots att min dotter ännu bor hemma och inget har förändrats förutom att jag får mkt mindre i månaden. Jag har det knapert innan med alla lån och privata skulder som jag försöker betala av på så gott jag kan. Ligger back mycket varje månad och försöker sälja allt jag kan för att få ihop pengar för dagen att köpa mat för.
Någon sa att min dotter måste ju kunna få soc.bidrag då hon bor hemma så vi var där i förra veckan. Nej hon fick inget för hon hade ej satt upp sig på arbförmedlingen i jan och hon hade bara sökt två jobb under vårterminen. Till saken hör att INGEN har informerat om detta samt hon har satt upp sig när hon tog studenten. Men att hon skulle vara arbetssökande när hon fortfarande kämpade i skolan för få så bra betyg som möjligt nu när hon slutade det visste vi ej. Hon är jätteduktig och en tjej som alltid hjälper till när det behövs och hon vet ej vad hon vill bli förutom att hon ville ta ett sabbatsår och jobba tills hon ska söka till högskola nästa år då hon förhoppningsvis vet vad hon vill göra i framtiden. Som sagt, hon var ej berättigad till bistånd och fick nej, hon frågade vad hon skulle leva på och soc.tanten sa att det visste hon ej och jag är inte försörjningskyldig utan jag ska bara se till så jag och min yngsta dotter får mat, ej min äldsta. Detta kändes fruktansvärt att höra då min äldsta dotter kämpat så hela våren för att få det bästa i alla ämnen. Och nu ska hon då svälta.....jag vet inte vad jag ska ta mig till längre...har ingen aning. Själv mår jag jättedåligt, kan knappt gå längre, mina knän är helt förstörda och jag väntar på operation i båda knäna. Var hos soc. i höstas men de räknar ju efter sina normer och de stämmer ej med min verklighet. Min hyra är väldigt hög där jag bor och elkostnaden samt vattenkostnaden har jag en avbetalningsplan på, den jag sökte för i höstas men fick avslag då det ansågs att jag inte hade så hög hyra som jag verkligen har samt de kvitton på läkemedel jag har varje månad räknas heller ej in i deras norm. Trots läkaren sagt jag ska ta dessa salvor och tabletter (receptfria) jag kan säga jag har nog provat ALLT men jag är tacksam om det finns någon här som kan komma med något bra tips på hur jag någonsin ska kunna komma på fötter för jag vet inte längre. Jag tycker så synd om mina döttrar som ska behöva se sin mamma sitta och gråta varje dag och vara ledsen och orolig och ha ont. Pappan finns och hjälper till med att handla mm till mig men han har ej så gott ställt heller så några pengar kan han ej bidra med. Det är akut nu för jag vet ej vad jag ska göra, hur ska vi klara oss till den 20:e då jag får min pension....som redan är försvunnen innan jag fått den. Min dotter får söka nytt soc.bidrag den 27:e men hon måste under tiden söka minst 2 jobb i veckan och bevisa detta. Kan någon ge några tips hur vi ska göra? jag kan inte storhandla då jag ej har pengar för dagen, jag kan ej sälja min bil då jag inte kan gå mer än högst 10 meter. Min 15 åriga tjej förstår inte riktigt allvaret i hur vi har det och har ej sökt något sommarjobb. Jag är helt slut.....behöver alla råd och tips jag kan få...men snälla klanka ej på mig då jag redan avskyr mig själv.
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-07-06 15:29
Måste bara få förklara, jag har varit i höstas hos en konsumentrådgivare här i kommunen för jag hade en elskuld och andra räkningar som kommit efter då det är svårt när man är sjuk. Jag ville få hjälp att konstruera upp min ekonomi samt jag visste ju att min dotter gick sista året på gymnasiet. Rådgivaren sa till mig att han visste ej vad jag skulle göra, han kunde ej hjälpa mig och gå till soc hade jag varit men de har sina beräkningar och det är ej min verklighet med tanke på att min hyra är högre och el och vattenkostnaderna också. Han kunde hjälpa mig senare sa han när jag kommit ikapp med mina räkningar så kunde vi göra ett försök till skuldsanering men i nuläget kan jag ej hjälpa dig. Det var svaret jag fick.
När det gäller våra hundar, som sagt när vi skaffade dem för många år sen var jag ej sjuk, min familjesituation såg annorlunda ut och dessa är familjemedlemmar som jag älskar enormt mycket. Jag gör allt för mina barn, min mor som är äldre och för mina 4 hundar. Att flickorna ej ska ha mat på bordet är en otänkbarhet för mig därför så säljer jag ut allt jag har, böcker, filmer, mina smycken, kläder mm. Detta har jag gjort trots jag har så ont så jag gråter för det mesta. Jag skriver inte detta för någon ska tycka synd om mig, vill bara på något sätt få Er att förstå att jag kan inte göra mig av med mina hundar de två är 10 och 7 och de båda yngsta bor hos pappan så de är bara här när han arbetar. Alltså han är fodervärd åt dem. Försöker även dra in lite småpengar med att sy smycken som kan....så att barnen svälter, det finns inte i min tanke, det var vad soc.tanten sa om min äldsta dotter då jag ej är försörjningsskyldig för henne mer. Men hon är ju fortfarande min dotter och hon grät när vi kom ut från soc, förra veckan och sa "jag har inte bett om att få bli född" det skär i mitt hjärta...=(
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-07-08 20:05
Idag har min dotter varit på AF och skrivit på ett papper som soc ville hon skulle göra så de kan kolla henne. Samt även fått lite råd och tips i sitt jobbsökande. Hon sitter just nu för fullt med att skriva brev till olika företag samt de 8 jobb som fanns i kommunen. Hon ville ringa till olika ställen men hur bevisar hon för soc att hon ialla fall ringt och försökt? blir det bättre att hon skriver brev?
Den handläggare hon ska ha sen har semester så hon fick en annan men han sa att han har aldrig hört att de studerande måste sätta upp sig före de tagit studenten då AF inte kan göra något åt det ändå. Samt han visste inte heller att de hade som regel att man måste söka minst 2 jobb i veckan. Det var nytt för honom att soc sa detta. Nej, han var ingen vikarie, han arbetar på AF. Nåväl, vi har gjort fel som ej visste alla regler, men det är inte så lätt i "krångelSverige" att veta ALLT.