Hur hantera svärmor
Kort historik. Min sambo är sin mammas enda barn och de har alltid stått varandra nära. Hon ringer honom två ggr/dag och vi träffas 1-2 ggr/veckan. Vi kom bra överens ända tills jag blev gravid, då hon började försöka mästra mig. Hon tjatade på mig att jag gick upp för mycket i vikt vilket gjorde mig arg (jag gick upp 14 kg totalt och är normalviktig innan), sen så tjatade hon om att jag gick ner i vikt för långsamt efter förlossningen (gick ner 12 kg på 6 veckor och resterande två efter avslutad amning). Nu till problemet.
Så fort jag säger något om min son som är 11 månader (ex. Han är trött, han är hungrig, oj han slog sig visst lite, han är rädd för dammsugaren) så säger hon omedelbart "Nej det är han inte/nej du har fel/nej det gjorde han inte".
Utöver att det irriterar mig så börjar jag bli orolig för att det ska göra det svårt att få sonen att lyssna på mig och lyda mig. Vad ska jag göra? Jag har försökt svara med frågan "hur menar du nu", och får då antingen svaret "du har fel!" eller inget svar alls.
För en vecka sen så var vi på en restaurant, sonen lekte med svärmor på golvet och började plötsligt gråta. Sambo säger "han slog i pannan lite" men det hör inte svärmor. Jag går fram, fångar sonens blick och frågar "ska mamma blåsa?". Svärmor säger: "Han slog sig inte." jag svarar: "jo han slog i pannan", hon fräser: "nej det gjorde han inte alls!" Då säger sambo: "jag såg att han slog i pannan" och då säger hon "jaha" och så är det bra med det.
Vad ska jag göra?