Jag undrar om någon här kan besvara denna fråga - kan man efter en anhörigs dödsfall få ut några sorts journaler? År har gått sen min far dog och när sanningen kommer fram kommer jag knappt ihåg någonting, finns så många frågor som jag vill ha svar på - men ingen att fråga. Önskar väl på något vis att det skulle ge mig en ro jag inte har, även efter snart nio år. 
Man kan få ut journaler efter anhörigs dödsfall. Vi fick i alla fall ut mammas journaler förra året. Men dem fick vi bara några veckor efter hon avlidit så hur länge efter man kan begära ut dem vet jag inte. Men det är väl bara att höra efter där din far vårdades om det fortfarande finns möjlighet att få ut dem.
Sorry, såg inte att du hade valt samma anonyma signatur. Jag är alltså en annan dotter som svarade.
Beklagar sorgen, förlorade själv min far 26 dec förra året.
Vet inte hur det är med journalen men jag tycker att det inte borde vara något problem eftersom du e hans dotter. För journalerna ska väl finnas kvar länge.
Hoppas det löser sig för dig och att du får svar på dina frågor.
Ingen fara att du tog samma, syns ändå att jag är TS 
Ja, jag funderar på att ringa till den onkologiska kliniken där han avled tillslut, men jag är samtidigt livrädd, tänk om det får att gå ut. Vet inte om jag skulle våga läsa, jag vet hur rädd han var för döden, antecknas allt sådant? Har någon annan gjort såhär? Hur kändes det för er?
Har aldrig kommit över hans död, minnena och hans röst och hur han var är vad som bleknat. Jag var bara 14 år då, vad jag önskar något fanns kvar. Kanske ska man inte gräva i det förgångna?
Jag beklagar eran sorg likväl, tack.
Jag har inte läst journalen själv men jag vet att min syster haft den med till en kusin som är läkare för den är ju skriven på läkarspråk och inte så lätt att förstå om man inte kan det "språket". Jag tror inte det stod något om hur hon upplevde sina sista dagar på sjukhuset utan mer hur förloppet var i medicinska termer.
Det kanske är just detta du behöver få göra för att gå vidare. Vid 14 års ålder förstår man kanske inte allt som du skulle gjort nu. Tycker du ska försöka få ut de, men läs de inte ensam om du inte verkligen vill. Kan vara skönt att ha någon att prata med.
Min pappa var missbrukare och vi hade väldigt dålig kontakt, var så arg på honom för att han dog.. Nu mår jag jätte dåligt över att jag var så kall när han dog, men jag var på sjukhuset när han dog och jag tror han hörde mig trots att han ej var vid medvetande.
Behöver du detta så gör det absolut, du måste bearbeta din sorg.
Efter att ha skummat nätet verkar följande gälla
1) Sekretess för journaler gäller i 70 år
2) Anhöriga kan få ut journal från avliden men släktskap måste styrkas.
"Din egen eller anhörigs journal
Om du vill beställa handlingar ur sjukhusarkiven, skicka gärna beställningen per fax eller brev, och uppge telefonnummer. Det är lämpligt att kontakta arkivet innan du beger dig hit med frågor som rör sjukvårdshandlingar.
Du har rätt att ta del av dina egna journaler, men för utomstående råder sekretess. För journaler äldre än 70 år gäller ingen sekretess.
Om du vill ta del av anhörigas journaler (exempelvis avlidna släktingars) bör ett släktskapsintyg från folkbokföringsmyndigheten bifogas begäran. Det kan i vissa fall dessutom vara nödvändigt med medgivande/samtycke från andra anhöriga. "
(Arkivnämnden i Göteborg)
www.arkivnamnden.org/goteborg/komReg/komReg.htm
Tack för era svar. Sitter redan med tårar i ögonen, vilket alltid sker vid tanken på det. Jag vill så gärna veta, men rädd är jag. Någonting måste jag göra för att förlåta mig själv, det var inte mitt fel, måste få förstå vad som egentligen skedde. Det tog tre månader från cancerbesked till död. Jag var så arg och elak..kunde inte ta till mig att han skulle dö, han som aldrig skulle dö..
Jag tror jag ska ringa dit, om jag nu kan hantera det utan att gråta.
Oj hjälp, nu har jag ringt. Det gick så mycket lättare än jag trodde Hon sa att de skulle ta kopia på det och skicka det till mig, behövde inte styrka min identitet (kan det verkligen vara så lätt?). Jag ÄR ju hans dotter, och inte skulle väl någon annan ha intresse utav min lilla pappas identitet men ändå.
Se till att någon sjukvårdsutbildad sitter med dig och läser, en person som kan förklara orden.
Anonym (dotter) skrev 2009-07-14 23:09:06 följande:
Tack för det tipset. Vart kan jag hitta det tro, någon som kan hjälpa mig? Jag blev erbjuden läsa journalen där, men på något vis är det nåt jag vill göra helt ensam, den sorgen är bara min. Jag går inom psykoterapin hos en sjuksköterska, kanske skulle jag kunna göra det där, med henne?
Den journalen lär inte vara den jag får väl? eller är det ihopsatt? vet inte om jag skulle reda ut att läsa sådant.
Det du får hemskickat kommer enbart att vara journalbladen. Jag jobbar med detta dagligen och vi skickar mycket sällan kopior på något annat. Beroende på önskemål naturligtvis. Jag vill också gärna tipsa om att du läser journalen ihop med din pappas läkare istället för att sitta själv. Du får en läkartid och kan i lugn och ro prata och fråga om det du undrar över.
vadå, skrivs patientens tankar o känslor ned??
det hade inte jag nån aning om. jag begärde ut min pappas journal drygt 2 år efter hans död. jag behövde inte heller intyga något. skumt.
kan man få ut dessa papper om hur han kände? egentligen vill jag nog inte läsa det ,men det känns viktigt för mig ändå.
jag läste journalen själv förresten, och jag kunde inte läsa ut den på en gång. orkade inte läsa slutet...tog ett tag. det kan ju vara jobbigt det som står.