Fatta tycke för någon annan

Jag tror att det är så här...man går genom livet och ibland blir man förtjust/förälskad i andra. Det händer nog de flesta titt som tätt, och jag tycker egentligen inte det är något fel på det. Däremot måste man förhålla sig till dessa känslor, som faktiskt, om de inte får någon typ av näring försvinner med tiden. Jag tror att killen du träffade som du alltid haft ett gott öga för för en kort stund tog den plats ditt barns far har och när du inte känner allt du kanske borde för honom är det lätt att överföra dessa känslor för någon annan, där pirret har funnits lite hela tiden.

Och är det så att du inte har känslor för din sambo längre så blir du så klart mer mottaglig för andra män. Hur länge har du känt så? Vad känner din sambo och är han medveten om att du inte har känlsor för honom längre?

Jag har haft det så här ett tag.. De går framåt tillbaka..
Jag känner mig inte Lycklig i förhållandet längre..
Vill ha kärlek o beröring som han sällan ger mig, när jag säger till honom att jag vill att han ska ta i mig eller varför inte hålla hand när vi är ute? Så gör han inte det, frågar honom: känner du inget längre? så säger han sluta o går o gör något annat..
Så mina känslor blir mer o mer svagare för varje dag..
Klart, vårt förhållande är ju stor som sett dött kan jag känna..
Ihelgen var vi iväg o gjorde saker som familj, mysiga saker men han var inte ett enda dugg intresserad av det romantiska.. förutom när vi var barnlediga en timme o åkte på Ikea för handla saker till barnets rum, då skulle han ta i mig.. Men jag vet, för killen som jag har känslor för bor i samma stad.. ( han vet ju om denna killen o vet att han har haft känslor för mig, så därför håller han på)
Nyss ringde han, berättade att han drömt att jag var otrogen!

Jag försöker prata med honom men det går inte, han tar inte det på allvar!

Ähhh, kör hårt bara.
Det är alla barns dröm i livet att mamma ska gå från snabel till snabel.
De vill helst ha en plastpappa och sedan vill de fara fram och tillbaka mellan bittra färäldrar, de vill också ha massa halvsyskon och bli behandlade som "mina barn andras ungar".

De är nöjda så länge mamman får vara nykåt på sina snablar.

Det fattar du väl att din man INTE vill att då går till en ny snabel.
Varför tror du att man skaffar barn med en kvinna om man inte tycker om henne.

Du försöker bara svartmåla din nuvarande för att du ska dölja ditt svek för dig själv.
Jävligt ego om du frågar mig, men väldigt vanligt bland kvinnor.

Locket på skrev 2009-07-20 10:38:59 följande:

Har ni provat parterapi? Det kan ju finnas saker din man inte vill/vågar prata om av olika anledningar.

Locket!

Ursäkta, jag bad inte om en elak kommentar.. Hade du läst ordentligt?
Jag vill ge mitt förhållande en chans, tror du jag vill ha de såhär?

Min man har varit otrogen mot mig i många år i början av vårt förhållande, innan vi fick barn.. Jag förlät honom trost det varit svårt!
Nu vet jag inte, men jag tror att han är trogen..

Jag vill inte vara otrogen o är inte det heller, jag bara ha KÄNSLOR för en annan man.. Har inte ens tänkt o kontakta honom! Kan man hjälpa det.. Men han är den enda jag tänker på just nu.. Han må mig le trost allt..

Ville bara ha råd, för detta är väldigt jobbigt!

Hej.. Jag kan förstår dej så mycket i det du säjer om din man.. För min är likadan. Fast min vill ju visa en "fin" sida uttåt genom om vi har folk hemma så fjäskar och gullar han som aldrig förr, så det finns väldigt få som ser igenom denna sida hos honom för han är så manipulativ, men när alla försvunnit så går det tillbaka till elakheter..
Jag förstår att du känner dragning till denna kille för får man uppmärksamhet av någon som är go och snäll så kan man nog nästan göra vad som helst för att få tillbaka känslan om bekräftelse.

Det har gått så långt att jag knappt får göra vad jag vill längre o mina vänner gillar inte ens honom längre.. de gör också sitt en del..

Jag känner mig så deprimerad, för man vill ju försöka trost man ha barn..
Barn är ju sitt allt, hur ska de reagera hur man går ifrån pappan?
Min sambo har ju gjort klart för mig att den man som får mig om de skulle ta slut mellan oss ska klart veta att han inte ska ha mig..

förstår ni då hur de känns?

inga råd`?