Barn i släkten har det jobbigt

Hej på er. Första gången jag skriver här. Precis blivit medlem. Ska bli kul att lära känna er. Just nu är jag däremot så otroligt ledsen. Har en totalt hjärndöd (ja, jag är vuxen, men något bättre ord finns inte nu) bror. Har är den största egoist jag vet. Skaffar först ett barn med en tjej och gifter sig med henne när hon är höggravid, skiljer sig när sonen är 1 år, träffar en thailändska på en semester. När han ska åka hem bestämmer de sig för att skaffa barn så att de har något som binder de till varandra, för han vill inte gifta sig....hmm. Andra sonen föds. Min bror hade knappt kontakt med första sonen under hans två första år, sedan helger och sporadiskt och nu varannan vecka. Gott så långt, MEN han tar med sonen till krogen. På mornarna sätter han på datorspel till killen (snart 4,5) kl. 07:30 och lägger sig sedan för att gå upp 11:00. Åker alltid till våra föräldrar eller oss på helgerna för att ligga i soffan och messa medan sonen leker med kusinerna. Andra sonen åkte tillbaka till Thailand efter att ha fötts här och fått svenskt medborgarskap. Mamman, som är helt känslokall och knappt tar i honom och önskade att han var en dotter pratar knappt med sin son. Min bror ser honom på kort och webbkamera då och då. Åkte till Thailand för hans 1 åtsdag i april. Var där en månad, men såg sonen en vecka - resten var han full och menade att alla var ute efter honom. När jag pratar med honom om att ta hit sonen - till en början kortare perioder - menar han att han inte har råd (tjänar bra och har inga utgifter), och att han inte vill ha för mkt med sonen mor att göra och att han haft det lite jobbigt själv den sista tiden (bråkat med en jobbarkompis och haft sex med en kompis tjej). Hans båda söner känner knappt till varandras existens. Hjälp. hur hanterar man detta. vet att det är så viktigt med bra relationer och en trygg uppväxt och anknytning till hela det som är han (jag menar både Thailand och Sverige och alla släktingar). Själv saknar jag honom så. Sist jag såg honom var han 3 månader; nu 1 år och tre månader. Vill nog bara skriva av mig, men svara gärna och ställ frågor eller kommentera eller så.