Nej, ingen behöver märkeskläder...egentligen.
Man behöver kläder och vad det står på dem är egentligen inte avgörande, eller borde inte vara det.
Min syster, idag 24 år, slutade plötsligt vara med på idrotten när hon gick i 5:an. Läraren ringde hem och sa att hon glömde kläder, sa att hon var sjuk, hade ont, osv.
Efter mycket trugande erkände hon att hon blev mobbad för att hon inte hade adidasbyxor, sånna som det då skulle vara, med helt blixtlås längs med benen.
Jag blev så förbenad att jag åkte och köpte ett par och skickade till henne. Men det är inte alla som har "lyxen" att ha en mycket äldre storasyster med egen inkomst och egentligen var det emot mina principer men jag förstod att hon led av det så därför gjorde jag det.
Min äldste son är idag 14 år. Han har KILLkompisar som redan i 1:an vägrade ha på sig vissa kläder!
Visst har man hört talas om att tjejerna blir petiga med kläder men det här var killar och redan i 1:an. Skrämmande!
Å andra sidan är jag övertygad om att det är vi föräldrar som är grunden till det och för över detta på våra barn och de i sin tur hetsar varandra i ren mobbinganda. Ok, reklam och tidningar gör väl sitt också.
Jag har aldrig varit märkesfixerad och det är inte äldsta sonen heller. Han struntar i om det är ett par märkesjeans för 1000:- eller ett par från Gekås för 169.95. Däremot har jag märkt att han faktiskt börjat bli lite noga med hur kläderna ser ut. Är vi ute och handlar kläder kan det ibland bli nobben för vissa kläder, tidigare sa han ok till det mesta.
Yngsta, och nr 2 av 2, är ännu bara 9 månader.
Han har inte så mycket att säga till om, han får ta det jag sätter på honom. Visst, jag ska erkänna att jag faktiskt har ett par kläder från PoP i hans garderob men de är köpta för att jag gillade dem, inte för att det står PoP på dem!
TS,
jag håller helt med dig om att våra barn borde få en inblick i tillverkning, mellanhänder, marknadsföring och i vilka fickor pengarna hamnar.