Foglossning redan i vecka 16, några frågor...

För mig blev det bara värre och värre. Skaffade ett bälte för det där, hjälpte till en viss del. Men jag vet faktiskt inte vad som kan lindra annars. Har haft de under alla mina 3 graviditeter. Denna gång började jag känna av de i vecka 13 och värre blir det.

Jag fick mina foglossningar redan i början av januari (har bf nu på söndag så nästan hela graviditeten).. på mig hjälpte akupunktur! Pröva de, gratis på mvc (här iaf) så du förlorar inget på att pröva. Du kan gå till en sjukgymnast och få olika övningar och skulle inte de hjälpa så hjälper dom dig då med andra metoder. Bälte finns att köpa - kolla om du kan låna ett först så du vet om de är värt att köpa ett. Eller köp ett begagnat på typ blocket. Är ett gummiband med ca 10-a5 cm bredd. :)

Google på foglossningar så kanske du får mera svar. :)

Jag blev också dålig tidigt och är faktiskt fortfarande inte besvärsfri, med en dotter som snart är nio månader. Jag jobbade på och slet och min rekommendation är att i tid prata med din bm. Jag har bestämt mig för att inför ev. ny graviditet be om sjukskrivning i tid. För det är inte roligt när man inte tar sig utanför dörren. Nu efteråt har jag träffat en kotknackare och blivit bättre. Han sa att han även behandlar under graviditeten och sa att man inte ska må så som jag gjorde under graviditeten.

Din stackare, jag vet precis vad du går igenom. Jag fick oxå foglossning ungefär v 16. Det är ju när fogarna i höfterna luckras upp som det kan bli lite väl löst för somliga. Du ska vila bort det. Det blir inte bättre av att röra på sig. (Jag gjorde det misstaget.) Inga långa promenader, då blir det värre.

Vänd dig till en sjukgymnast som är specialiserad på foglossning. Det vet vanligtvis din bm eller de på kvinnokliniken vem som är duktig. Jag fick ett bälte, det hjälpte litegrann. Om du får så mycket problem att du inte orkar arbeta så prata med den sjukgymnasten som hjälper dig så får du träffa en läkare för ev sjukskrivning.

Min foglossning försvann i v 32 ungefär för då fixerade gossen sig och stabiliserade upp mig igen. Duktig påg.

Lycka till. Kanske att det går över.

Hej!

Med första barnet kom foglossningen i v 20, ca. Sjukt ont, kunde knappt gå, men blev inte sjukskriven.

Andra barnet kom foglossningen i v 16. Hade så ont att jag inte kunde gå mer än korta sträckor. Sökte aldrig hjälp för det, eftersom jag vet att jag inte kunde bli sjukskriven. Bet ihop, gjorde allt i slowmotion och köpte ett bälte att använda.

Tredje graviditeten kom foglossningen v 13. Nu är jag i v 20 och har jätteont. Tänker inte söka för det heller, kommer jobba på kontor och jag tar allt i min takt. Det är bra att röra på sig, men inte träna. Det hjälper INTE att ligga ner, för det gjorde jag med min andra graviditet och det funkade inte heller, så den här gången rör jag mig istället, så får vi se hur det går.

Eftersom foglossning är ett graviditetssymptom, och graviditet är ett tillstånd och ingen sjukdom så har man egentligen inte rätt till sjukpenning. Så är det här i alla fall. Och jag skulle inte vilja gå hemma heller, man har lika ont var man än är, så jag tänker jobba så länge det går.

Jag är sjukskriven nu, har varit det sedan vecka 24, är i v.32 nu. Bråkar med fk om ersättning, dem är inte så pigga på att godkänna min sjukskrivning men jag kan inte röra mig och jobbar inom äldrevården.

Mina besvär började i vecka 14-16, samma förra gången och det har bara blivit värre.
Det första jag gjorde var att skaffa ett bälte. Sen går jag på akupunktur nu också.

Här är en lista jag fick på fl på hur man kan lindra eländet..:

Cykling och vattenträning (dock ej vanligt bröstsim utan man får paddla med benen) kan vara bra träningsformer.

Det är viktigt med vila och ibland kan akupunktur och massage hjälpa (åtminstone de muskler man överbelastar för att man har ont).
Både värme och kyla kan kännas bra... Man får prova sig fram

Andra tips är att vagga lite när man går eftersom det avlastar,
gå med korta steg, undvik/backa uppför trappor, sov med en kudde mellan knäna,
undvik stora rörelser med benen isär.
Stå på båda benen.

Jag får inte heller lyfta eller bära tungt, inte gå längre sträckor osv..

För mig är det värst när jag ligger, så jag sitter oftast på dagarna, gör ont när jag går också.
Nätterna är jobbiga eftersom man ligger, men det går med massa kuddar att stoppa där man tycker det behövs..

Lycka till och hoppas att det inte blir värre för dig!

Men åh, stackars er som haft så ont och så mycket besvär, men då hör jag att det iaf inte är allt för ovanligt att det kan börja tidigt.

Fridelina2-
Ja i morrn ska jag verkligen försöka snigla mer på jobbet    Sen om det tar fart med det onda så är det alltså sjukgymnast som gäller.

Familytime-
Tycker däremot att det låter helt vansinnigt att du faktiskt inte blev sjukskriven, iaf en stund eller på halvtid, fy sjutton för att ha det så varje dag.

Tack för era svar! får väl försöka hitta mitt sätt att lindra det sålänge.

Ska tillägga att läkarna kan sjukskriva, men som Jessica säger; att få den sjukskrivningen godkänd hos FK kan vara stört omöjligt. Eftersom de anser att det inte är en sjukdom, utan ett tillstånd. Dessutom självförvållat.

Jag var så bitter i min egen historia att jag glömde ge dig tips på hur du ska tackla allt elände, men jag tro banne mig Jessica fick med allt. Det är myrsteg som gäller, gå "barnsteg" i trappor. Alltså ett steg, sätt andra foten bredvid och ta sedan ett steg till nästa trappsteg. Tar en evighet, men lättar det jobbiga.

Lycka till!