har åxå munherpes har haft det sen jag va liten jag blev smittad av min mor när hon hade det
å min läkare säger pussas inte å inget oralsex så länge blåsorna finns där då det smittar otroligt så det kan visst gå över till herpes nere på könet
Herpes simplex
Herpesutslag är en virusinfektion som karakteriseras av en lokaliserad primärinfektion, en latensperiod då virus ligger "sovande" samt ett eventuellt återfall med återkommande lokala manifestationer. I samband med att man blir smittad vandrar virus längs hudnerver till en nervknuta, där virus kan "vila" under många år. Vid solbadning, menstruation, stress etc. kan virus aktiveras och vandra ut till huden/slemhinneytan och ge upphov till nya herpesblåsor.
Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning
Herpes simplex-virus (HSV) förekommer globalt. Människan är enda värd. Virus finns i två närbesläktade former, HSV-1 och HSV-2. HSV-1 ger vanligtvis sår på läpparna (munsår), medan HSV-2 oftast ger upphov till sår på könsorganen, s.k. genital herpes. Man kan bara smittas en gång av varje virustyp. Smittämnena är mycket vanliga, 50-90% av alla vuxna har antikroppar mot HSV-1 och 15?30% av förstagångsgravida mot HSV-2.
Kontakt med saliv är troligen den viktigaste smittvägen för typ 1, medan sexuell kontakt är den vanligaste smittvägen för typ 2. Läppherpes smittar via saliv, kyssar etc. Men herpesvirus smittar också via sex och virus kan då överföras till könsorganen från munnen eller underlivet. Både HSV-1 och HSV-2 smittar slutligen även via huden.
Virusutsöndringen i saliv kan pågå i många veckor efter en primär tandköttsinfektion, medan patienter med primärinfektionen genitalt vanligen är smittsamma i 1?2 veckor. Asymtomatisk virusutsöndring av HSV-2 är dock vanlig, och majoriteten av all smitta sker från sexualpartner utan symtom.
Inkubationstiden anges vanligen vara 2?20 dygn.
Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik
Förstagångsinfektion (primär) ? icke genital: Primärinfektion löper ofta utan kliniska symtom. Barn som smittas med HSV-1 kan dock insjukna med feber och tilltagande blåsbildning i munslemhinnan och på läpparna. Blåsorna brister snart och slemhinnan i munnen blir kraftigt svullen och lättblödande. Tillståndet är mycket smärtsamt och under en period kan det vara svårt att få i barnet vätska, varför man ibland får ge vätskebehandling på sjukhus. Tillståndet går dock över och barnen tillfrisknar inom 1?2 veckor.
Lokaliserade hudinfektioner kan också förekomma. Tillståndet är smittsamt vid direkt kroppskontakt (t.ex. brottare). En fruktad lokalisering för HSV-1 är ögonen och svåra skador kan uppstå i hornhinnan.
Reaktivering av icke-genital herpes: HSV reaktiveras inte sällan lokalt i huden och på slemhinnorna men kan också orsaka en sällan förekommande men mycket allvarlig hjärninflammation, som obehandlad kan vara dödande. Nuförtiden finns emellertid effektiva läkemedel, som dock måste ges tidigt i sjukdomsförloppet för att patienten ska klara sig utan skador.
Förstagångsinfektion (primär) ? genital: Primärinfektion ger symtom endast hos ett fåtal smittade. På könsorganen sker först en diffus rodnad och därefter uppträder vätskefyllda blåsor som snart brister och ger sårbildning. Såren är ofta mycket smärtsamma. Man kan ha hög feber, huvudvärk och ömmande, svullna lymfkörtlar i ljumskarna. Utan behandling kan det ta 3?4 veckor innan man är helt återställd och såren läkta.
Reaktivering av gential herpes: Dessa återfall är betydligt lindrigare än förstagångsinfektionen. Inom ett begränsat område uppträder rodnad, blåsor och sår. Utslagen är inte alls lika ilskna, och det hela läker ut på 7?10 dygn. Ibland kan man uppleva stickningar och klåda några dygn innan blåsor och sår uppträder. Antalet recidiv (återfall) varierar, vissa får inga alls, andra får 3?4 årligen.
Ett recidiv under graviditeten påverkar inte barnet. Om en gravid kvinna har en pågående genital herpesinfektion i samband med förlossningen, finns det risk för att barnet smittas. Är kvinnan medveten om sin infektion ska hon informera barnmorskan för att eventuellt förlösas med kejsarsnitt.
Det finns ingen medicin som eliminerar herpesvirus ur kroppen. Det finns dock medicin som kan lindra symtomen, såväl vid en förstagångsinfektion som vid svåra recidiv och herpesorsakad hjärninflammation.
Ofta är herpesinfektionen så typisk att provtagning ej är nödvändig. Diagnosen kan säkerställas genom att sekret tas från färsk blåsa eller sår och skickas till laboratorium för viruspåvisning. Snabba metoder har också utvecklats som kan påvisa virus i ryggmärgsvätska från patienter med hjärninflammation.
Allmänt förebyggande åtgärder
Hälsoupplysning är av värde. En god personlig hygien minskar smittspridningen. Hos gravida kvinnor med en pågående, aktiv genital herpes görs ofta kejsarsnitt för att undvika att barnet smittas vid förlossningen.
Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott
Sjukdomen är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och några särskilda smittskyddsåtgärder är inte motiverade (annat än i vissa situationer på sjukhus).
För genital herpes bör dock följande iakttas:
samlag bör undvikas vid tider då symtom föreligger
partner bör undersökas endast om besvär föreligger (om en partner är orolig kan en blodprovtagning visa om han/hon är smittad sedan tidigare).