En VAN är rambyggd till skillnad ifrån Trans Sport och det innebär att den tål rosten bättre. VANs är inte heller årsmodellkänsliga, en 1975 år modell är i princip likvärdig med en 2003 osv. Detta gör att man med fördel väljer en bil som är av 1979 eller äldre så att man slipper betala vägskatt, kombinerar man då detta med en dieselmotor så får man en oslagbart god ekonomi för sitt format.
Tyngden och den höga sittpositionen gör dessa bilar enormt krocksäkra så länge man inte kolliderar med solida objekt som bropelare eller liknande, normalstora bilar mosas lätt under en 2300-2800 kg tung VAN.
Utrymmet är fenomentalt, att sitta 8 vuxna ihop med ungefär dubbelt så mycket bagage som en 945 rymmer är inga problem. Komforten är suverän, speciellt om man har individuella kaptenstolar istället för soffor. All modern utrustning brukar finnas även på gamla 1970-talare som A/C med flera zoner, farthållare, automatlåda, allt eljusterbart etc.
Som dragbil krävs normalt E-kort men med ett sådant så tar de flest VANs runt 3000-3500 kg på kroken och är fortfarande bekvämt körbara.
Previan har hög Toyotakvalité som vida överstiger USA-bilar men modellen är känd för dåligt rostskydd samt luriga vägegenskaper då den har mittmotor och skum balans.
Trans Sport är en USA-bil och som Rabarbapuppa skriver så har de pappig detaljkvalité och ser fort skabbiga ut. Lacken kan ha lite apelsinskalsstruktur och rinn här o där, lister sitter glappande lösa, påklistrad dekor flagnar etc. Inuti så brukar plastpanelerna glappa och vara skeva, det knirrar och knakar, plasten bleker sig lätt, instrumenten har tveksam driftsäkerhet - ibland funkar de inte för att plötsligt gå bra nästa gång.
Det är helt enkelt taffligt byggda bilar med skramlig och billig känsla, mycket är fusk där det inte syns så att säga.