Failure to thrive, Stora matproblem

Kan inte sova, jag är så orolig och stressad. Min pojke äter inte tillräckligt, hans viktkurva har planat av rejält, han har falllit 2 kanaler på viktkurvan och endast gått upp 0,5 kilo det senaste halvåret. Vi har berikat kosten på alla sätt och vis, träffar dietist som gett oss allt som finns att tillgå i berikningsväg, kaloririk välling mm. Pojken äter men han kommer aldrig upp i tilllräcklig mägnd. Nu har vi varit på läkarbesök och han ska utredas. Jag är så rädd att de ska misstänka att det beror på missförhållanden. Jag har läst om planande viktkurvor i literatur och på nätet och överallt står det att det ofta är ett symtom på missförhållanden i familjen. Jag kan inte se att vi gör något fel, han får så mycket kärlek, jag tycker att vi stimulerar honom med lekar, sånger, prat och sagor mm. Han följer sin sin fysiska utveckling normalt. Han är 9 månader, han sitter, kryper, reser sig mot saker, jollrar. Han komuniserar med sin omgivning, ler och blir glad när man visar honom uppmärksamhet. Dock hade han en mycket jobbig start i livet. Han har dels opererats för hjärtfel och legat på barnintensiven under sina första månder i livet (anses nu som hjärtfrisk sedan ett halvår tillbaka). Han har också lidit av reflux som sedan blivit behandlad med Nexium med goda resultat sedan några månader. Han hade sond från födseln fram till dess han var 4 månader. Han fick den först därför att hen var född tidigt (v.35) och sedan för att man skulle få upp honom i vikt innan hjärtoperationen. Vi försökte sedan otaliga gånger ta bort sonden man han började inte äta själv förrän vid 4 månaders ålder, och efter det har alltså vikten planats ut. Jag är så otroligt rädd för att vårdpersonalen ska tro att detta beror på missförhållanden hemma. Jag har hört talas om barn som blivit omhändertagna av socialen pga sånt här, detta skulle givetvis vara en enorm kris för oss. Vi älskar honom så mycket och gör verkligen allt vi kan. Till problemet hör att hans storebror också åt för lite när han var liten, han var förövrigt fullt frisk och man hittade inga fysiska orsaker till hans viktutplaning, dock tror jag att det i hans fall berodde på att jag hade för lite mjölk, han började plana ut direkt efter födseln. När jag fick honom var jag ung och vi fick inte mycket hjälp från BVC, de avrådde mig hela tiden från att ge ersättning och vi bråkade oss till att få träffa dietist. Storebrors ovilja att äta gick över vid ca 2 års ålder i samband med att vi kunde börja resonera med honnom och muta med glass. Då åt han maten, detta gjorde att hans magsäck växte och tilslut fick han större aptit. Han är nu helt som andra barn, ligger precis på medel i vikt och längd och utveclas fint på alla sätt.
Min rädsla är alltså att de inom vården ska tro att vi vanvårdar vår lilla pojke. Om de tror det, hur sker då utredningen? Tar de hänsyn till att både han och vår äldre son utvecklas fint och är sociala? Kan de ta ifrån oss vår lilla pojke? De barnvakter han haft har aldrig fått i honom något, för dem går det sämre än för mig och barnets far att mata honom. Jag känner mig så otroligt pressad och ensam.
Kan tillägga att vi bor i en hel familj, min man, barnets far, är mycket delaktig, kärleksfull och allt sådant. Han kan dock oftast inte vara med under dagtid vid läkarbesök och sådant pga jobb så där är jag ensam vilket känns tugnt.

PS: Vad jag tror så är det inte sannoligt att viktminskningen beror på något fysiskt typ dåligt upptag i tarmen eller så med tanke på att han steg fint i vikt när han hade sond. Räknar man på kalorierna ser man också direkt att han får i sig för lite.

Önskar svar från folk med erfarenhet, yrkesmässig eller privat.