Vad säger ni?
Ny
eller
begagnad bil?
Vad är fördel resp. nackdel med ny bil samt med begagnad?
Ska köpa bil och funderar på om det blir ny eller begagnad. Tänker att en fördel med ny, alla garantier men en nackdel att bilen förlorar värde så fort den lämnar bilhandlaren. Begagnad, den förlorar inte lika snabbt i värde, nackdel, att inte alltid garanti finns.
Vad tänker ni?
Om man köper en begagnad som är ca 1 år gammal brukar det finnas en del garantier kvar.
Hur mycket är det värt för dig/er?
Är det bara som ett bruksföremål (naturligtvis med driftssäkerhet) man ska he en bil, då är det ekonomiskt vansinne att köpa en ny bil (om man nu inte "ändå" har pengarna; d v s om du ska betala den med lånade pengar.
Tycker man att det är värt ytterligare några tusen per månad att ha en fin bil på uppfarten, ja då får man ju väga in den faktorn också.
Bilen ska användas i pendlingssyfte. Jag åker 24 mil om dagen, vi vill ha en bra och snål bil, vi är inte ute efter en fin bil på uppfarten.
Vi köpte begagnad, precis som du säger tappar ju en ny bil 10-20% bara man kör ut från affären.
Vi hade nog tur och hittade en jättebillig 9-åring som var i väldigt gott skick och inte hade gått speciellt långt, men såna växer ju inte på träd.
Men en vettig medelväg kan ju vara att ta en bil som är 2-3 år gammal och fortfarande räknas som rätt ny, men ni slipper fullpriset.
Wow, en rejäl pendling m a o.
KAn du tänka dig en "riktig" småbil; t ex Toyota Aygo? Eller tänker du lasta ordentligt i den ibland, behöver du bilen till annat än pendlingen i såfall hur mycket och med vilka lastbehov resp sträckor?
Min pappa, som själv sålt begagnade bilar, ger tipset att man antingen ska lägga lite pengar (ca 30-40 000) och ha pengar kvar till ev reparationer eller lite mer (>70 000) och förhoppningsvis slippa reparationer.
Mellanprisbilarna är ofta inte mycket bättre än de billiga, men man har 20-30 000 mindre pengar att lägga på ev reparationer.
Jag vill ha en snål liten bil som ändå är säker. I övrigt får gärna tre barn få plats för korta sträckor.
Är det någon av er som är lite händig?
Det borde vara ekonomi att köpa två bilar - en riktigt liten bil för pendling (Aygo t ex är ju både snål billig och säker (i sin klass))
Köp dessutom en 15 år gammal kombi, kostar praktiskt taget inget, så kan ni åka med ungarna till träning, köra till tippen, brädgården o s v med den. Men kräver kanske att man kan fixa någon liten pryl själv ibland.
Bor du i lägenhet kanske det rent av räcker bara med en Aygo, en vuxen + 3 barn åker helt OK i en sådan, 2 vuxna + 3 barn och några väskor funkar däremot inte.
Vi har en "gammal" Volvo V70 som det bara är problem med. Den är 8 år och vi har haft problem med koppling, växellåda, bromsar och avgasrör. Nu är det fel på bromsarna igen och vi är ganska less på alla fel som blir för det har varit dyrt. Därav att vi ens tänker tanken på en ny bil.
Vi kommer behålla Volvon och behöver en mindre som jag kan ha och pendla i men även en som vi sen kan ha på helger till affär och till träning för barn etc. Volvon kommer sambon ha i veckorna för att ta sig till sitt jobb och för att köra barn till skolan.
Vi bor i radhus och det krävs tyvärr två bilar, barnen går i skola i helt fel riktning med tanke på mitt jobb och de har två mil till skolan så de måste få skjuts för det finns ingen skolskjuts. JAg behöver åka 6.30 om jag ska hinna till mitt jobb så jag kan inte köra barnen till skolan, måste min sambo göra. Vi har barnen varannan vecka, jag har försökt åka tåg veckorna vi har barnen, i försök att slippa köpa en bil till men det fungerar inte. Det tar 3 timmar enkel resa, jag kan inte resa 6 timmar om dagen. Får ingen tid för att leva. Och att sitta och pendla 24 mil om dagen i en Volvo som suger i sig 0.9 är inte hållbart.
Kan ju tillägga att jag försöker hitta jobb närmre men det är tufft, är lärare och det finns inte mkt jobb.
Just ja, händig, nej. Min sambo kan nog mindre om bilar än jag, tyvärr.