HJÄLP... Arv? Särkullsbarn? Bouppteckning?

Finns det gemensamma barn?

Om gåvor har värde så ska de räknas av det framtida arvet.

Skulder betalas innan arvet delas ut.

Hans barn ärver halva boet, dvs hans del av boet.

Tusen tack för svar

Nej, de har inga gemensamma barn.
Jag tror inte att gåvorna har värde.
Kollar någon detta?

Ska hans barn och frun och hennes barn gemensamt "ta saker" i huset?
(hans barn har aldrig varit där)

Först nu ska frun och hennes barn åka till huset och hämta saker till hennes nya bo, det är väl ok, det är ju hennes hem?

Fruns barn "åker" nog på att städa huset, vem bekostar deras bensin, resor till och från sopinlämning etc? (dödsboet?)

Hans gör att begravningen kostar lite väl mycket, flera annonser, blommor och lite dyrare saker, bestämmer hans barn sånt, inte frun?

Vilken ordning är det i dödsannons
hans barn, fru, hennes barn?
Eller är hans fru först?

Du har flera komplicerade frågor:

Om vi börjar med arvsrätten, så kan man enkelt säga att styvfaderns barn ärver hans del av boet, såvida inte fruns del av boets värde understiger fyra basbelopp (ca 170 000 kr). Testamentstagare ärver också före barn (med undantag för laglott). Gemensamma barn får vänta på sin arvslott till frun också dör, medan särkullbarn har rätt att få ut sitt arv genast (om de så vill).

Precis som Lena skriver betalas skulder av först, innan något går till arv.

Vad sedan gäller boutredningen och bouppteckningen funkar det som så att en värdering av boets tillgångar minus skulder görs. Det kan vara smart att använda en utomstående värderingsman eftersom värde kan vara väldigt subjektivt och leda till bråk. Det är ingen dum idé att använda begravningsbyrån för detta. Sedan gör man ett arvskifte där dödsbodelägarna (bröstarvingar + ev testamentstagare) får de andelar de har rätt till.

Huruvida hans barn ärver saker i huset beror på om det är hans saker, gemensamma saker eller fruns saker. Det beror också på om barnen är gemensamma eller särkullbarn.

Barnen bör inte ta något av dödsboet innan boutredningen är klar eftersom det kan leda till problem senare (stämningsansökningar, bråk etc). Det kan också vara olagligt om delar av arvet förskingras (förskingring el oredligt förfarande). Vad gäller gåvor så kan de räknas som förskott på arv, men behöver inte göra det. Det har med avsikten hos givaren att göra.

Långt svar. Hoppas att du har fått lite hjälp!

Anonym (anhörig) skrev 2009-09-07 18:34:05 följande:

Hans barn och frun ska dela lika på innehållet i huset om äktenskapsförord eller liknande inte säger annorlunda. Hennes barn har ingen rätt att vara där och bestämma vem som ska ärva vad.

Frun bestämmer sådant som rör begravningen i första hand. Det är hans fru först i dödsannons och sen hans barn och sen hennes barn om de ens står med.
Dödsboet borde här bara betala hälften eftersom resten bör betalas av mamman.

Archandra- Tusen tack för svar,

husets taxeringsvärde är 120000, så då understiger värdet basbeloppet? Då ärver hans barn inget?

Det finns inget av ekonomiskt värde i huset, inte huset heller (vattenskadat osv)
En gammal bil,
men varje krona behövs till begravningen? (och ev skuld)

Hans barn har aldrig varit i huset, de har alltså inga saker som är av "annat" värde i huset heller..

Tack (igen)

Hennes barn är där och hjälper sin mamma och städa etc.
De har bott där och har lite saker som tillhör dem i huset.

Så frun bestämmer i första hand, kände på mig det..
Hon känns som lite "förbisedd"...

I svensk arvsrätt finns något som kallas basbeloppsregeln. Det innebär att efterlevande make har rätt att behålla värden upp till fyra basbelopp med fri förfoganderätt. Det betyder att särkullbarn inte kan få ut sin andel (om arvet understiger detta belopp) förrän efter att efterlevande make gått bort. Makes rätt att inte bli ruinerad vid ett dödsfall går alltså före barns rätt att få ut arv efter den avlidne.