1-åring slåss?

Undrar samma sak...

Min pojke har precis börjat slåss och bitas.
Läste på en sida att det kan vara ett sätt för dem att visa kärlek. Dem blir så uppspelta och vet inte riktigt hur dem ska bära sig åt för att kramas med mera...

Vi har försökt lära våran kille att kittlas i stället. För här är det oftast uppmärksamhet han vill ha. Annars är det att tydligt markera att det inte är okej.

När så små barn tar till sådana drastiska metoder är det i princip alltid för att de behöver mer uppmärksamhet. Försök att ge uppmärksamhet INNAN dessa beteenden dyker upp och försök vara mentalt närvarande och känslig för barnets signaler och barnets behov.
Bli INTE aggressiv eller våldsam tillbaka eftersom barnet då bara kopierar ditt eget beteende. Visa och beskriv tydligt tex att SÅHÄR gör man istället, och sedan kramar du eller pussar barnet.

Vid extrema situationer kan man tex säga NEJ NU vill mamma inte att du bits!!! Sätter ifrån dig barnet i lugn och ro. Invänta reaktion, kanske gör något annat under tiden. Blir barnet ledset tröstar du givetvis och förklarar att det gör ont och mamma vill inte att du gör så.

Eh, aggressiv tillbaka? Behöver man ens ta upp det?

Kanske för katten då, fast inte ens det verkar behövas.

Hos oss är det oftast på storasyskonen när dom ser på tv, inte direkt så att man kan kräva att dom måste ge lillebror uppmärksamhet.

Hmm jag har träffat många i dotterns ålder (runt 1 år) som slåss nu... det verkar som om det är något de "kommer på" i den åldern? Därmed inte sagt att det är ok att slåss förstås.
Jag säger bestämt till att hon inte får slå för det gör ont. Ibland slutar hon och ibland får man ta bort handen och då slutar hon.

Jag märker på henne att hon blir väldigt till sig, verkar inte veta vad hon ska göra. Hon gör likadant på katten, vi säger klappa snällt och visar henne, då gör hon likadant. Även när hon slår oss brukar vi göra så.

Men när börjar hon klappa snällt från början?

min son putte mycket på andra barn när han va runt 1 år o halvt, han va nysfiken på barnen gick väldigt nära tittade sen puttade han o skratta, tror det va hans sätt att ta kontakt! han pratade inte.. jag sa nej så gör man inte, klappa istället eller kram. . nu har han lärt sig eller växt ifrån det kanske? nu är han 2 år o 4 månader.

Sånt där kan ju ta tid, och alla barn är olika. Men impulskontrollen börjar ju inte utvecklas förrän runt 2 års ålder. Vår tjej är ibland försiktig med katterna och började bli det när hon var kanske runt 19-20 månader. Men oftast är hon fortfarande ganska våldsam. Detsamma med bita, nypa och slåss. Just hos oss uppträder den typen av beteende mest när hon är väldigt trött numera och känner att hon inte får tillräckligt med uppmärksamhet. När de är mindre verkar det också vanligt precis som beskrivet att de ibland inte vet vad de ska göra när de känner att de vill uttrycka positiva känslor. Just därför jag menar att man ska visa, precis som ni gör. Det tar tid, men har man tålamod så lär de sig till slut

Nej jag vet, men tyvärr finns det fler än man tror som anser att det är ok att tex smälla på fingrar, putta bort barnet eller vara allmänt aggressiv i kroppsspråk och ord. Det är helt onödigt, men som sagt så tar många till det per automatik.

Nej det blir ju svårt att kräva såklart, men vart finns ni föräldrar då medan detta sker?

red rose 06 skrev 2009-09-10 15:46:42 följande:

Gör man rätt så växer dom ifrån det, men vissa fortsätter ju långt upp i åldrarna. Då bör man nog fundera på hur man som förälder själv beter sig mot barnen. Har precis läst boken "ditt kompetenta barn" av jesper juul, kan förövrigt rekommenderas till alla med småbarn, och han poängterar att barn alltid strävar efter att samarbeta med sina föräldrar. Har föräldrarna själva ett dysfunktionellt (aggressivt tex) mönster kan barnen endera kopiera detta rättvänt och alltså bli aggressiva själva, eller så blir det tvärtom och de blir istället tillbakadragna och "rädda" av sig.

Jo vi är ju där, men totalt ointressanta lekkompisar. Det senaste är att han tar dosan i från dom och kutar i väg...