det känns svårt

Hej, blev bonusmamma när jag var 22, han 32...Killarna var 5 resp 6 år gamla.
Jag känner igen mig att man vill inget än det bästa, även om det inte är ditt barn, men till en viss gräns. Jag störde mig som f*n ett bra tag, 3 år.
Ibland ville jag inget annat än att han skulle strunta i dem, men lika snabbt insåg jag att det är ju bara sjukt. Det blev en stor omställning för mig, men jag älskar min sambo och vi har gått igenom en massa under våra snart 5 år.
Det blir bara bättre, vi har även ett gemensamt barn idag efter 5 år och jag hoppas att det blir många år till.
Håll ut, det blir bättre. (hoppas jag)

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-09-21 23:17
första gången jag tänkte svara på ett inlägg och det blev lite fel....om ni undrar över mitt svar...