Jag har så uselt självförtroende. Hur gör man för att få bättre?

så känner jag också, men en sak jag har gjort är att börja plugga och håller som bäst på att sadla om till helt nytt yrke, sånt tror jag är bra för både självkänslan och självförtroendet...
Men allmänt tror jag att man måste pressa sig lite att försöka säga vad man tycker, och försöka bjuda på sig själv när saker blir fel, att skratta åt sina misstag/att man rodnar eller vad det nu är, då tycker jag att det känns bättre.

Som en skrev att studera kan i vissa fall ge än mer självförtroende och självkänsla.
Sen att göra saker du vet att du e bra på och försöker bli ännu bättre

Mitt självförtroende sjönk till botten då jag förlorade alla mina vänner. Jag hade stor umgängeskrets innan men nu är det verkligen ingen. Ja, min sambo men ingen nära vän. Jag pluggar nu, på den fria tiden man har så finns det ingen att umgås med, man ser folk överallt på stan osv med miljontals med vänner. Jag saknar det sociala livet. Det är mitt problem, jag har verkligen inget självförtroende kvar. Det är oerhört jobbigt, så jag förstår dig.

Samma sak när man går ut, MIN stil är att ha fina kläder på sig ute, jag vill se bra ut bland folk. Men vill absolut inte sticka ut. Det kan ta upp till en timme att bara välja kläder, det är någon slags tvångstanke man har. Vad man kan ha på sig och inte, måste se till att dölja min putmage för att se någonlunda attraktiv ut. Men det funkar ju inte i längden!

Jag tror det finns massor med (tjejer just) detta problem, man vill så gärna passa in. Bästa vägen till ett självförtroende är att vara socialt aktiv hela tiden.

Jag kan rekommendera att gå och prata med kurator, t ex på din vårdcentral. De kan ge tips på hur just du kan stärka din självkänsla och ditt självförtroende.
För min del så har det hjälpt att affirmera, dvs säga positiva saker till sig själv. Och att utmana sig och säga och göra saker man inte riktigt vågar.

Hej!
Tänkte direkt på hur det kommer sig att du har dåligt självförtroende? Har du kanske varit med om mkt negativa saker, blivit nertryckt i din uppväxt?
Själv hade jag en pappa som tryckte ner mig för jämnan och dessutom var han psykotisk vid ett flertal tillfällen. Jag har mått och mår dåligt pga det än idag o det blev inte bättre att jag skaffade mig en man som påminde om hans sätt att betee sig. Fick aldrig ngn uppskattning eller komplimanger. Han sa att man inte ska "skämma bort" sin kvinna o sånna där grejer. Kvinnoförtryckare med andra ord.

Har gått ifrån honom för jag insåg att han mestadels får mig att må dåligt, Fan man ska må bra!!!
Jag orkade inte med det mera o inte han heller för han var ju så missnöjd med mig eftersom jag inte "dög" och klagade. Båda var olyckliga så vi tog ett gemensamt beslut o gick i sär men vad jag vill säga är att spenderar man mkt tid med nära o kära som bryter ner ens självkänsla så är det inte konstigt att man mår skit.
Det finns hjälp att få men det kräver mkt av en själv för att nå dit.

Sin självkänsla kan man jobba med, och det hjälper! Gå till psykolog eller prova en självhjälpsbok, det finns många men jag tror en heter Öka din självkänsla med KBT, mycket praktisk och bra.

Du som förlorat din vänkrets, det är ngt av det värsta man kan råka ut för, kaske kan du prova att börja med någon ny hobby, eller något liknande, för att lära känna nya personer. Det tar många år att bygga upp sin sociala krets igen men det går. Lycka till allihop.

Självkänsla eller självförtroende som kommer utifrån, efter vad man har, vad man jobbar med eller vilka man umgås med går inte att sätta något värde i...

Det kan nämligen förloras, självkänsla måste komma inifrån och gå ut, inte komma utifrån och gå in.

Det finns en väldigt bra bok att läsa om du är intresserad, den heter "Älska dig själv" och är skriven av Wayne W Dyer. Jag kan rekommenderar den starkt om du känner att du vill börja jobba med dig själv...

Orkar inte mer, ett jobb där alla mobbar en och där man vantrivs, håller på att söka nytt och blivit beskylld för saker som inte stämmer. Jag orkar inte mer. Vill ha ett nytt jobb snart och tänker nog sjukskriva mig, vilket aldrig hänt att jag gjort förut.

JAg orkar inte mer och orkar inte vara en bra mamma till vår dotter. Vill prata med nån, vårdcentralen läste jag här och det vore skönt

Jag känner mig urusel som mamma och i arbetslivet och att jag inte duger till nåt.