• Lina isaksson

    livrädd inför förlossningen

    hej dett a är min andra graviditet och jag är beräknad nu den 30 september. jag har en son på snart 4 år sen innan. sist låg jag i 32 timmar på förlossningen med fruktansvärda smärtor. fick både morfin sprutor lustgas ryggbedövning och akupunktur *stavas?* och ändå så trodde jag att jag skulle dö rent ut sagt. när min underbara son hade fötts slutade det med att jag fick sys med 14 stygn. och hade så fruktansvärt ont..... och inte nog med detta när jag kom upp på bb så fick jag ingen "riktig" säng utan en extra säng intryckt nere vid handfatet utan drapperi och pappor springandes som skulle tvätta händerna eller skulle mammorna byta blöjor på sina bebisar där nere. jag fick verkligen ingen lugn och ro, och min son fick inte ens en egen säng (balja) eller vad det nu heter. nä han fick ligga brevid mig och jag var livrädd för att råka lägga mig på honom.. jag var då 19 år och väldigt ung mamma och ångrar i dag att jag aldrig ifrågasatt varför dom placerade mig så fast det var många som födde då.. får dom verkligen göra så?? men till förlossningsrädslan nu.. jag får små panikatacker nu på kvällarna och är verkligen jätte rädd för att föda. känns precis som om jag vill att han inte ska få komma ut, utan att han hellre ska vara kvar i magen för att jag ska slippa smärtan.. jag känner mig så hemsk. jag ska väll vara förväntansfull och bara vilja atrt han ska komma ut?? snälla någon ge mig tips eller är det någon som varit med om liknande?? Kramar Lina

  • Svar på tråden livrädd inför förlossningen
  • dorsia

    Hej,
    Har du känt så här hela graviditeten eller har det kommit nu ju närmre förlossningen du kommer?
    Jag hade tänkt tipsa dig om aurora samtal, men nu är det ju inte så långt kvar till BF så det hinns ju kanske inte med...
    Har du pratat med din bm om hur du känner? Kanske skulle du kunna få prata med någon nu nästa vecka och få lite andra perspektiv på det hela?
    Jag var extremt förslossningsrädd när jag skulle få min son, jag övervägde t.o.m KS, men jag klarade det!
    Sen är det ju så bra att det behöver ju faktiskt inte bli som din första förlossning denna gången, om det nu är till någon tröst..

    Prata med din bm!
    Hoppas att det löser sig till det bästa. Lycka till!

  • Lina isaksson

    jag har varit små rädd hela tiden.. men nu när förvärkarna har kommit dom senaste dagarna så har jag blivit livrädd och vill inte längre. hade jag fått bestämma just nu så hade jag gärna blivit snittad.. =( och just nu känns det som han ska komma i natt.. ååhh vad rädd jag är just nu =( jag hoppas verkligen att det går snabbare denna gången =)

  • dorsia

    Åh, förstår att du är nervös! Men det kommer att gå bra!
    Berätta för de på förlossningen hur du känner, om du inte redan skrivit ett förlossningsbrev så gör det.
    Jag antar att det är försent för ett planerat ks nu när det är så nära inpå, men om du pratar med din bm om hur du känner så kanske ni kan försöka ordna så du iaf har möjligheten till snitt om du känner att du inte klarar av en vaginal förlossning väl på förlossningen?

  • Lina isaksson

    knåpade precis ihop ett förlossningsbrev =) här får man tydligen inte bli snittad för att man är rädd att föda vaginalt. så sa de sist till mig när jag ville det.... kan man ringa in till förlossningen och berätta sin rädsla eller ska man ta det när man kommer in kanske? det står ju i och för sig i mitt brev

  • Teskedsmamman
    Lina isaksson skrev 2009-09-25 19:58:41 följande:
    jag har varit små rädd hela tiden.. men nu när förvärkarna har kommit dom senaste dagarna så har jag blivit livrädd och vill inte längre. hade jag fått bestämma just nu så hade jag gärna blivit snittad.. =( och just nu känns det som han ska komma i natt.. ååhh vad rädd jag är just nu =( jag hoppas verkligen att det går snabbare denna gången =)
    Min första vaginala förlossning tog 113 timmar.... (min första är snittad), och den andra tog mindre än 3 timmar....

    *försöker peppa*

    På måndag tar du kontakt med din MVC och ser till att du får prata med deras kurator, lite kort tid att få till ett k-snitt men du kan ju alltid försöka, om inte annat så är det guld att få prata av sig....
    Mina bloggar: ☆ Virkaholic ☆ och tesked.blogspot.com/
  • ester

    Stackars dig!
    Jag väntar mitt tredje barn. Min första förlossning slutade i akut snitt, den andra höll också på att sluta i snitt efter 30 timmars skitochpiss.
    Jag håller mitt humör och hopp uppe genom att tänka att det kan väl knappast bli värre än sist. Jag försöker vara positiv och se framför mig hur min förlossning skall bli, vilken musik jag skall föda till och att det abslout inte får bli som sist.
    Kanske inte mycket till råd

  • dorsia

    Lina isaksson skrev 2009-09-25 20:18:34 följande:


    knåpade precis ihop ett förlossningsbrev =) här får man tydligen inte bli snittad för att man är rädd att föda vaginalt. så sa de sist till mig när jag ville det.... kan man ringa in till förlossningen och berätta sin rädsla eller ska man ta det när man kommer in kanske? det står ju i och för sig i mitt brev
    Du har all rätt i världen att bli snittat pga förlossningsrädsla! Men det är inte alltid så lätt att få det beviljat... vet tyvärr många som fått tjata sig till det.

    Jag hade berättat för de på förlossningen när det väl var dags, och visat förlossningsbrevet. Då vet de ju hur du känner och har det färskt i minnet och gör allt vad de kan för att du ska få en så bra förlossning som möjligt.
    Du kommer att klara det här galant! Man klarar mer än vad man tror. Och stå på dig på BB om det skulle bli som det blev för dig sist, en helt oacceptabel situation, så ska det inte alls behöva vara.
    Än en gång stort lycka till!
  • Lina isaksson

    tack allihopa för era råd =) det får mig att må lite bättre=) hade jag vetat att man fick välja om man vill bli snittad eller inte så hade jag proppsat på från början att bli det denna gång......

Svar på tråden livrädd inför förlossningen