Giftiga växter i trädgården när man små barn?

Hittade detta på Giftinformationscentralens hemsida (en mkt bra sida för övrigt):

Stormhatt
Aconitum-arter
Äkta stormhatt är mycket giftig. Speciellt frön och rot innehåller bl a akonitin. Allvarliga förgiftningar och även dödsfall har inträffat vid medicinsk användning och vid förväxling med ätliga rötter. Förgiftningar genom olyckshändelse hos barn är dock ovanliga.
Nordisk stormhatt innehåller också akonitinliknande ämnen.

Symtom: Kan komma plötsligt, inom en timme, med brännande känsla i mun och svalg, kräkningar, diarré, salivavsöndring, kallsvettighet, myrkrypningar, synstörningar, hjärtrytmrubbningar, kramper och andningsförlamning.
Åtgärd: Ge kol. Genast till sjukhus och kontakta Giftinformationscentralen.

Du kan säkert skicka en fråga till dem via e-post om du vill fråga mer om risker etc. De brukar ha en bra kunskapsnivå när det gäller sådant. Hoppas detta hjälper dig för jag har inga egna erfarenheter.

Var lite snabb... du hade redan kollat. Dock står det ju att det är ovanligt med förgiftning hos barn och jag kan inte se att det står något om att det skulle vara farligt vid beröring utan enbart vid förtäring.

Arbetar med kemikalierisker och kollade en databas om ämnet akonitin:
Det är mycket giftigt vid inandning och förtäring och kan påverkar hjärtat och kan ge hjärtkollaps. Det står i alla fall inget om att det skulle kunna tas upp genom huden.

Men det verkar ju ändå vara en onödigt farlig växt att ha i trädgården. Eller? Kan det räcka med att hägna in den?

När jag var liten hade vi "ett jättefarligt träd" i trädgården, som mina föräldrar sade. Vi fick alltid höra hur giftigt deyt var och uppmanades alltid att hålla oss undan, och det gjorde vi också. Men det var svårt att säga åt sina coola kompisar att hålla sig borta från trädet. Nu hände inget, men det finns ju alltid en risk, även om inte de egna barnen rör växten så kan ju andras barn göra det, man kan inte ha ögonen med sig hela tiden, och tänk om något händer.

Idegran, änglatrumpet och din växt låter som lite väl farliga växter att ha i trädgården samtidigt som man har små barn.

Det beror ju på om barnet är intresserat av växterna också. Jag har ett växthus, jag har änglatrumpeter, fingerborgsblomma och spikklubba på tomten.

Det har hänt att sonen har grävt i jorden på änglatrumpeten, men det har vi tvättat av ordentligt på en gång. Till och med ena katten har ätit på den ett antal gånger utan att något har hänt. Han är med mig rätt ofta när jag pysslar i trädgården. Han älskar att gräva med händerna och känna på jord och stenar, men han är totalt ointresserad av växterna. Skulle han varit intresserad av växterna, hade jag flyttat på dem till en annan plats och hägnat in dem, tills han förstår att de är giftiga.

Stormhatt är visserligen giftig, men jag betvivlar att man dör bara av att ta på bladen!

Och det roliga med idegranar (som kan vara intressant att veta) är att hela trädet är giftigt - utom de röda bären som faktiskt är ÄTLIGA (men den gröna kärnan inuti är lika giftig som resten av trädet). Jag har ätit idégransbär flera gånger. (De smakar jättesött och slemmigt)

När jag var liten och inte kunde lika mycket om blommor som jag gör idag, fick jag höra att björnloka, fingerborgsblomma och gullregn var giftiga. Visst är de giftiga, men jag blev så rädd för blommorna, att jag gick omvägar och inte ens vågade vara i närheten...

Samma sak är det med giftiga svampar - jag kan hyfsat mycket om dem (har bl a gått på svamptoxikologikurs på umeå universitet) och idag vet jag vilka gifter de olika svamparna innehåller, vad gifterna gör i kroppen, om det finns motgift (och i sådana fall vad mm). Många av de giftsvampar jag varit orolig för tidigare, har visat sig vara mindre allvarligt giftiga än jag trodde innan jag gick mina svamputbildningar.

Förresten, var det inte grekerna som hade som mordmetod, att droppa växtsaft från stormhatt i öronen på folk när de sov?

I min hemort förgiftades tre tonårspojkar svårt efter att ha ätit änglatrumpet i berusningssyfte. Deras njurar blev väldigt ledsna...
Även stora, icke-trädgårdsintresserade barn kan råka illa ut.

brokig

Njurar? Förstår inte vad du menar...

Änglatrumpeten innehåller inte cellförstörande gift som skadar njurarna, utan bl a atropin, som är "centralnervsstimulerande".

Allvarliga förgiftningar har inträffat vid medicinsk användning och då växten prövats i missbrukssyfte. Förgiftningar genom olyckshändelse hos barn är dock ovanliga.

Spikklubba och andra Datura-arter innebär samma risk.

Symtom: Muntorrhet, ansiktsrodnad, hjärtklappning, yrsel, vida pupiller, dimsyn, oro och hallucinationer. I allvarliga fall eventuellt även medvetslöshet och kramper.

Åtgärd: Om mer än en smakbit förtärts, ge kol. Till sjukhus och kontakta Giftinformationscentralen.

Förresten, en lite "kul" grej...

Vissa svampar, som t ex vita, trattformade "gräsmattesvampar" som exempelvis gifttrattskivling, innehåller det centralnervsstimulerande giftet muskarin...
Motgiftet till muskarin är atropin...

(Effekten av muskarin är helt tvärtom mot aptropin - tårflödet, salivmängden ökar, pupillerna blir små, hallucinationer mm)

Denna förgiftning hör till den vanligaste svampförgiftningen hos hundar och småbarn. Tillförs atropin på sjukhuset vid muskarinförgiftning, lättar förgiftningssymptomen på 10-15 minuter...

Min mamma har kollat upp det där med stormhatt eftersom de har flera barnbarn och många stormhattar i trädgården.
Tydligen har det aldrig inträffat ett fall av allvarlig förgiftning i Sverige, och det är som sagt frön och rot som är absolut giftigast.

Det krävs alltså i pricip att barnet ska gräva upp rötter eller peta fram frön och sedan äta dem för att det ska vara någon särskild fara med stormhatt. Man blir inte förgiftad av att ta på blad eller andra växtdelar!

När vi ändå talar om giftiga växter och gifter, så vill jag tipsa om denna bok:

www.odla.nu/arkiv/rec/91-574-5908-8.shtml

Vilka spännande svar jag har fått! Roligt att läsa och kul att ni vill dela med er! Stormhatten står kvar eftersom det är så höstigt och vi inte är så mycket på den sidan av huset. Får se hur jag gör till våren när han är större, rörligare och kanske mer nyfiken.