Vad är rekommendationer för var barn ska bo vid separation?

Helt vansinne att ha vv med ett sånt litet barn... kontakta familjerätten.

www.sr.se/cgi-bin/stockholm/program/artikel.asp&Artikel=1230349

En länk till ett bra radioprogram där de har pratat om detta. Kommer inte ihåg vad de svarade dock.

Man kan skicka in fråga på e-post så får man svar i radio.

man kan ladda ner programmet som pod-radio också.

BVC borde väl kunna ge råd eller länka vidare till andra som kan hjälpa.

Verkar som om din väninna behöver mycket stöd.

Det bäste vore ju om dom kunde hitta ett sätt att bo gemensamt trots att förhållandet är slut. För varannan vecka är jobbigt för ett så litet barn och samtidigt behöver han ju båda sina föräldrar lika mycket!

Jag läste någonstans att vv är inget optimalt förrän barnet är 3 år. Sen är inte vv bra för alla barn oavsätt ålder. Barn är så väldigt olika, vissa klarar det bra andra inte. Det är viktigt att vara lyhörd för sitt barn.

Det finns INGA rekommendationer att mamman skulle vara mer lämplig än pappan!...eller att pappan skulle vara mer lämplig än mamman!

Frågan är ju om det är barnet som inte fixar detta med vv, eller om det är mamman!?
Vidare, varför ska pappan backa...kan ju lika gärna vara mamman som ex tar varannanhelg eller liknande, om det nu är för att skona barnet!?

Vidare, det är absolut inte VANSINNE att ha vv med ett sånt litet barn! Sök på ämnet på nätet så kommer ni se att det som kommer spela störst roll i hur barnet fixar det, är hur föräldrarna kommer överrens! Det finns inga "regler" om att barn under 3 år är för litet för vv, soc styrelsen säger samma där, dvs att det beror helt på hur föräldrarna klarar av att hantera situationen.
Jag har vv om en liten en på dryga 1,5 år, och det fungerar precis hur bra som helst!

Jag har mina varannan vecka. Lilltjejen är 1,5år och grabben blir 4.
Det går jätte bra och barnen är nöjda. Jag lider, gråter och jobbar när dom är hos pappan, medans dom leker och har det väldigt bra där.
Dom gråter varken när jag hämtar eller han lämnar.

Dock så träffar jag dom och ringer dom under hans vecka.

Nu får man säkert en massa påhopp om hur dålig man är.
Men det kan jag ta, för barnen mår bra och trivs. Och det är viktigast.
Skulle det inte funka så skulle jag inte tillåta att fortsätta heller.
Men vad är det för skillnad på en mamma och pappa igentligen?
Vad är det som säger att just t.ex mamman ska ha 75% och pappan 25%?

Hur vet man hur en så liten mår av att bo på olika håll? Det är det som är det kluriga. De är alldeles för små för att förklara vad de känner och tänker.
Man vill ju att de ska ha det så bra som möjligt.
Barn som bor varannan vecka mår säkert bra de med, men kanske de hade mått mycket bättre med att ha lite mer lugn och ro och bo på ett ställe.