Jag har gått 4år på kunskapsskolan i Örebro, jag kan bara prata utifrån mina egna erfarenheter och alla upplever inte samma saker på samma sätt.
De första året på kunskapsskolan var otroligt bra och jag trivdes någon fantastiskt! Jag hade många vänner och min handledare/lärare var jättebra. Under mitt andra år hamnade jag i bråk med mina vänner jag gick till lärare för råd och hjälp men det ända svaret jag fick var "men hitta bara nya vänner". Jag som 13åring tyckte att det var konstigt att en lärare sa så och gick till skolans kurator för att prata. Vi hade möten varje vecka men varje gång ville hon bara prata om psykisk ohälsa. Jag har aldrig lidit av psykiskt ohälsa och förstod inte varför hon tog upp det. Jag bestämde att avsluta våra träffar då jag inte tyckte att det hjälpte och det första kuratorn gjorde var att ringa min mamma och berätta att jag avslutat mötena och bad då henne att övertyga mig att komma tillbaka. Min mamma tyckte att jag bestämer själv vem jag träffar och vem jag inte träffar och gjorde inget mer åt saken. Min kurator började då bete sig annorlunda mot mig, tex, inte hälsa på mig i koridoren eller ignorera mig när jag försöker inleda samtal. Jag ignorerade händelserna och fortsatte med min skolgång.
Jag hade vid den tiden hittat nya vänner vilket lärarna till en början tyckte var bra, (notera även att jag vid denna tiden hade bytt handledare/klassföreståndare pga, min andra väntade barn.) senare fick jag komma in på samtal med min handledare utan någon förklaring varför. Han sa då att han tyckte att mina nya vänner hade dåligt inflytande på mig och tyckte att jag skulle avsluta relationen med dem. Mina betyg var desamma och ingenting annat hade förändrats. Jag bytte inte vänskapskrets utan stannade med mina vänner. Jag fortsatte mina 2 sista år med dessa vänner med utan större respekt från mina lärare.
En sak jag noterade under min tid på kunskapsskolan var att min rektor var väldigt sällan närvarande och under de få gånger han befann sig i skolan satt han oftast och pratade med elever. Man märkte tydligt vilka elever som rektor favoriserade genom att dem fick alltid förmåner ingen annan fick. Jag hade vänner i den kretsen och min pojkvän vid den tiden var en av de favoriserade barnen, när jag frågade honom visste han inte vad jag pratade om utan tyckte att han blev behandlad på samma sätt som alla andra.
Överlag har kunskapsskolan varit bra men jag har reagerat nu senare i livet att lärare stannade 2 max 3år på skolan innan de bytte arbetsplats, jag vet inte vad det beror på om det var dåliga löner eller dåligt styrt i ledningen.
Det här är mina upplevelser av kunskapsskolan och hoppas att det hjälper i jakten mot en bra skolgång!
