Avvisad av partner? Vad gör du?

Jag skulle stålsätta mig för att klara den egna sexuella frutrationen (onanera mera) och avvisa partnern. ...över en ganska lång period, för att se vad som händer. Hoppas på ngn form av reaktion. Älskar jag personen skulle jag i ett senare skede kräva ett djupare samtal om saken (VÄGRA acceptera snäsighet och undvikande) och hjälper inte det - överväga att ta hjälp av någon professionell. Fungerar inte det heller skulle jag nog börja överväga att lämna, tyvärr! Livet är för kort för att ständigt gå omkring otillfredställd och avvisad.

Ja du.. lever i en sån situation och har testat allt.. När man har olika sexlust så blir det jobbigt för även om partnern "ställer upp" för en så kan det aldrig bli som den första tiden då båda var kåta. Det är ju kåtheten man vill åt - att bli åtrådd av sin partner. Sexet är ju bara ett resultat av att man tänder på varandra. Många skriver att de vill ha mer sex med sin partner.. Men vad är sex utan den heta passionen? - Att ha sex utan att man flåsande sliter av varandra kläderna..? Mitt sexliv (när vi väl får till det) är lika spontant som ett tandläkarbesök.. Har haft tidigare förhållanden där sexet funkat men mitt nuvarande förhållande är bra på alla andra sätt och jag vill inte lämna det.. så här står man otillfredsställd..

Vi kanske borde ta varandra..? *skratt*

Skojar ni med oss????
Om ni sitter i en sådan situation så ge henne ett alternativ om det inte funkar lämna henne och leta upp en mer normal tjej! Ni är värda det! Ett förhållande utan sex är inte värt att kalla förhållande!

Håller med LÄngtig. Hur kul är det att ha sex för att partnern gör det för husfridens skull

Om det är så illa som för TS så är det nog bara att lämna, tyvärr. Uppenbarligen är det så att ens partner inte tänder på en längre. Sorgligt men sant.

Ja det är inte lätt att veya vad man ska göra, inte minst när alla mina ex alltid varit extremt mycket på och vi har haft ett intensivt sexliv..
Men han är inte så... ibland undrar jag om han är gay.
(inte för att det är nå fel me det men då ska han ju inte heller vara med mig, eller skaffa barn med mig..)

Man vänjer sig.
Visst fan är det jobbigt periodvis men man överlever det oxå.

Jag hade lämnat honom OM det inte var för att det är den bästa partnern jag någonsinn haft, på alla plan förutom sexet. Den mest lojala, den mest ansvariga, den mest engagerade, den mest kärleksfulla och den mest ärliga.
Jag undrar mer om han har något problem... som han är känslig för att prata om.
När vi träffades i början sa han att han inte kunnat vara intim med någon på 2 år...

Stå ut eller knulla andra. Mitt råd.

Jag har suttit och läst igenom alla trådar för att hitta en som är likadan som min situation, och här hittade jag den.
Vi har varit tillsammans länge och han har alltid varit den som haft minst sexlust. Det blev värre när jag gick upp i vikt men har nu gått ned men det är likadant för det. Jag tar initiativ på initiativ men möts av trötthet, huvudvärk m.m.
Nu håller jag på att tröttna på att ens försöka. Ansvaret för sexlivet borde ligga på båda och inte bara på mig. Jag är inte lastgammal men så här vill jag inte ha det resten av mitt liv, det står jag inte ut med. Vi har kanske sex en gång i månaden, en bra månad två gånger och i allra allra bästa fall tre gånger men det är sällsynt. Det är lika vanligt att vi inte har sex alls en månad. Man känner sig okvinnlig, osexig och helt värdelös.

hade inte stått ut i 2-3 år.om hon/han inte kan möta dig på åtmistonde halva vägen så är det ju bara två saker som finns att göra.stanna och skippa ett sexliv eller göra slut.

men vad fan gör man???
Sitter i samma sits, dyk gärna in o läs min tråd.....
www.familjeliv.se/Forum-4-51/m48810111.html