Vill så gärna ha ett djur här hemma. Men hundar tar för mkt tid och passning så tankarna kommer då in på katt. Men jag är livrädd för att få sönderklösta möbler och tapeter, nerkissade kläder osv. Men så började jag fundera på att nog bör det finnas kattraser som är lugnare och mer "fogliga" och inte klöser hejvilt och har sig? Eller?
maine coon är en ras som är lat o mysig, men stor!!! Ragdolls har vi också haft och de är också lugna över lag
tyvär finns de ju itne några garantier att en katt inte klöser på möblerna..
precis som med barn och hundar måste man lära dom vart dom får och inte får klösa
Vår katt är ett busfrö.. blandras mellan bondkatt/norskskogskatt..
men hon har lärt sig att man bara får klösa på leksaksklösen i hallen.
men man måste ju komma ihåg att kattungar är kattungar och kan få sina ryck 
Vi har renrasiga perser och exotic (korthåriga perser) o de är extremt lugna o fogliga, rev en gång på soffan o då satte vi på små hylsor på klorna (man limmar på de som lösnaglar sen ramlar de av) o vår katt klöste aldrig mer.
Perser är den mest lugna kattrasen jag har träffat, har aldrig någonsinn träffat en individ som gillar att hänga i gardinerna o spela allan brallan.
Men ta en renrasig annars kan du säkert gå miste om perserns egenskaper.
De lugnare raserna kan också kissa och klösa, men min uppfattning är att de håller sig mer på marknivå - De hoppar inte gärna upp på bokhyllan, men gärna på soffan. Deras favoritplats är kanske inte din axel, utan snarare knät. Självklart finns det olika individer i de olika raserna också, och flera skillnader!! Och när de väl leker så går det vilt till även om det är en lugn ras ;) Mattor skrynklas, krukor kan åka i golvet och det hoppas över både det ena och andra. Hälsa gärna på uppfödare av de raser du är intresserad av för att se hur katterna är.
Om du vill ha en katt som inte klöser på möblerna så får du ha ställen den får klösa på - gärna några klätterställningar där katten gillar att vara. Och så får man se till så att katten inte har tråkigt och söker uppmärksamhet genom att klösa.
Att katten kissar utanför lådan brukar oftast bero på att den är könsmogen, sjuk, eller att den inte gillar någon förändring, tex ny bebis. Att kastrera löser väldigt många problem och ger katten ett längre och hälsosammare liv.
Är ngn av dessa raser mer allergisnäll än normalt? Har en allergisk svärmor... Så det gör visserligen inte så mkt om den inte är såååå allergisnäll *s*
Alla katter har behov att klösa och aktiveras. Det spelar ingen roll vilken ras det är på den punkten. Däremot finns det livliga katter och lugna katter. Skillnaden mellan lugn och livlig tycker jag ligger i att den livliga katten är mer med en i hemmet och tittar på vad man gör och ska vara med medan den lugna katten ligger mer för sig själv. Sen kräver ju den livliga katten mer aktivering men även den lugna kräver aktivering.
Ang. att kissa på fel plats så kan det bero på lite olika saker:
-Fertilitet: kastrera katten så tidigt som möjligt med andra för att minska risken för urinmarkering inomhus.
-Vantrivsel: en katt som inte trivs visar det. Vissa genom att gå lös på inredningen och andra genom att kissa fel.
-Sjukdom: UVI och andra sjukdomar kan få en katt förknippa kattlådan med obehag och smärta och då vill katten av naturliga skäl inte kissa där.
-Dåligt rensad låda alt. fel typ av sand: Vissa katter är mer känsliga för lådans renlighet och sandens typ än andra.
Ingen av dessa saker är speciellt rasbundet.
Klösning på fel plats motverkas enklast genom att förse katten med gott om godkända klösplatser: klösträd (gärna golv-till-tak det äälskar de!), flera klösbrädor (hur många som behövs beror på hur stort man bor men har man en katt som tycker om att klösa så är en klösmöjlighet/rum en bra regel om man vill skydda sina möbler. Om katten klöser fel (vilket den kommer göra innan den lört sig vilka platser den får klösa på) så ska man inte skrika på den eller bli upprörd utan bara lugnt och stilla lyfta den till en godkänd klösplats.
Utöver allt det så finns det några raser som anses vara lugnare än andra även om de individuella skillnaderna naturligtvis är stora inom en ras också (prata med uppfödaren och säg att ni vill ha en lugn kattunge så väljer han/hon ut den lugnaste i kullen till er, de känner sina kattungar rätt bra).
Sk. lugna raser:
-Perser (kräver dock en massa pälsvård)
-Exotic (korthårig perser, lite livligare än persern generellt sett men fortfarande en lugn ras, kräver naturligtvis mindre pälsvård än persern.
-Brittiskt korthår (stor, nallebjönslik och anses lugn)
Ett tips är annars att kontakta ett katthem och skaffa en vuxen omplaceringskatt därifrån. det har vi gjort.
Fördelar:
-En vuxen individ har en färdigutvecklad personlighet, dvs man vet om den är lugn/livlig, kelen/ej kelen, knäkatt/ej knäkatt, behöver kompis/trivs bäst som ensamkatt osv)
-Man slipper kattungestadiet. Kattungar är gullig men besvärliga och jobbiga. De leker gärna stora delar av natten och har en massa energi som en vuxen inte har.
-Den vuxna katten är oftast stillsammare än en kattunge (oavsett ras) och mer kelen.
Puffar lite
Är ingen expert men en kompis familj födde upp Heliga birmor. Och deras katter var lugna och fina.
Vi har en exotic som alltid varit lugn och go.
Hon är ganska speciell och gillar inte att någon annan än jag bär henne. då skriker hon som en gris! 
.
Hon äter minimalt och har vi en kattmat som hon inte gillar så äter hon inte. jag lovar att hon skulle kunna svälta sig hellre än att äta mat som hon inte gillar . Det är hon som är bossen i huset trots att hon är en mycket liten katt och vi har en 9 kilo tung Maincoon och en 7 kg tung bondkatt (hannar). Det har verkligen respekt för denna 2,5 kg tunga madam .
hon är väldigt kelig med dem hon känner. Snäll mot barn men lite reserverad mot främlingar. Hon har aldrig rivit eller bitit någon människa (katthannarna har fått en och annan smocka, dock). Blir hon irriterad/trött på barnen sätter hon sig bakom en gardinlängd och "gömmer sig" (fötterna syns ju).
Som kattunge var hon väldigt livlig och busig men hon blev lugn ganska snabbt.
Rent generellt skulle jag nog säga att exotic/perser, brittisk korthår, ragdoll är lugna men det finns alltid undantag. Och att en och annan blomkruka ryker får man nog räkna med om man har katt....
Jättebra inlägg av Sassa82!
Om man läser på om kattens beteende går det att underlätta för klösning osv, bara man förstår deras beteende.
Vi har en renrasig maine coon som är jätte lugn och sansad.
Hon klöser inte någonstans (förut sitt klösträd, såklart). Men hon är verkligen en lugn katt som är jätte kelig och gosig, och pratar gärna här hemma! :)
Jag är själv allergisk mot pälsdjur, men just maine coon har inte vart några problem för min del (känner fler som är ännu känsligare än mig och dom har också klarat våran kisse utan några problem)
Så maine coon är nog en ras jag skulle ha sattsat på om jag var du! :)
Persern är nog den lugnaste rasen man kan hitta. De gillar att ta det lugnt och bara övervaka omgivningen från sin favoritplats, bli kelad osv.
Jag har aldrig haft en perser som klöst på soffan, väggar och liknande. Mina har heller inte haft något större behov av klättra på saker. De har såklart sin klöspelare, och den håller de sig till.
Jag upplever också att det är sällan som de rivs eller bits mot människor. Detta är något jag däremot alltid stört mig på med bondkatter. Alla bondkatter jag träffat har varit snälla i ena stunden när de velat bli klappade, men sen har de klöst en med klorna när de tycker det är tråkigt 
Så på det sättet har persern ett mycket mer fogligt och lätthanterligt temperament. Det krävs mycket för att göra dessa katter arga eller irriterade.
Som kattungar däremot är de lika vilda som alla andra raser, men runt 1års åldern så brukar de lugna sig ordentligt och visa det typiska lugna perser-temperamentet.
Enda nackdelen är att de kräver mer pälsvård än korthårskatter. Man får lägga några minuter varje dag på att borsta genom katten så fungerar det fint.