Gymnasiestudier på annan ort

Jag har vänner som pluggat/pluggar i andra städer och bor i studentkorridorer. Vissa har skött sig utmärkt medans vissa inte skött sig så bra. Dom flesta tror jag ändå går ut gymnasiet med en väldigt bra erfarenhet, dom har skött hemmet själva trots sina studier.

Annars är ju inneboende hos en annan familj ett alternativ. Då bor hon ju inte helt själv. kanske kan lugna dig lite också

Jag flyttade själv hemifrån när jag började på gymnasiet, fattar inte riktigt hur mina föräldrar kunde gå med på det och skötte mig inte speciellt bra tyvärr - men klarade av skolan med hyfsade betyg.

Tycker du/ni att dottern är mogen nog att klara det så kan ni ju försöka, med viss villkor på hur hon ska sköta sig osv? Skulle det visa sig att det inte fungerar blir det hemflytt?

Jag har själv tre stora ungar och när jag funderade på det så här i perspektiv så kom jag fram till att det är ju helt beroende på personligheten hos respektive unge, min etta hade jag säkert gett chansen med viss tveksamhet, tvåan hade jag inte tvekat en sekund på att släppa iväg och nummer tre hade jag aldrig ens reflekterat över att låta flytta hemifrån, just beroende på att de är så oerhört olika!

Tack snälla Sofiaochjonas och LillaTanten för era svar. Kan relatera till båda era svar. Nu blev det så att pappan i sammahanget klev in med sin veto och satte ned foten. "Här blir ingen flyttning, punkt slut, du är bara 15-16 år!" Själv hade jag också sagt till dottern att jag inte kunde se på min karta hur hon skulle flytta så tidigt. Skönt att bolla lite med andra dock, har aldrig gjort det här på Familjeliv. Tack, än en gång!

Intressant läsning, själva så pushar vi för att dottern ska söka utbildning på annan ort, sambon gick på Gymnasiet i Malung (bodde i Stockholm) för att vi tror fullt och fast på att det är en nyttig erfarenhet.
Men hon är också då, än så länge, en väldigt lung och sansad tjej.

Så ja, jag skulle nog låta henne gå.

Det kan ALDRIG bli för mycket glitter!!!

Min dotter började plugga på annan ort nu i sommras..första ring...nu kommer hon tillbaka till mig till sthlm för hon saknar mig samt hon trivs inte på linjen. Men min dotter lik din är en mkt skötsam tjej och vet reglerna. Hon är liksom uppfostrad mkt med eget ansvar....hon har aldrig gett mig problem. Jag tror på att man ska lyssna på ungarna och samtidigt se till personen hon/han är....sen om det går åt fanders så får det ju naturligtvis bli konsekvenser efter det...i ditt fall kanske hon kan räkna med att pendla som straff 6 månader...

Ge dottern en chans att bli vuxen under eget ansvar och visar det sig att hon inte är mogen så får ni ta nya beslut.

Min dotter va sååå kaxig när hon flyttade men det tog några månader nu när hon upptäckte att vara hos mamma är än så läng bäst

Hon sa att hon tom saknar våra gräl. ska påminna henne om det när vi ryker ihop...hon kommer tillbaka till sthlm till jul o ska läsa ikapp 1/2 år på ett nytt gymnasium.

Vad roligt med fler svar! Inte så dumt ändå att bolla med andra där ute. För närvarande har situationen lugnat ned sig gällande gymnasiestudierna, vilka kommer att ske på hemorten (om hon inte får nya idéer förstås..). För mig innebär det att jag inte behöver fatta något beslut och det känns skönt. De är inte så stora trots allt vid 15-16 års ålder. Även om de är lugna, mogna mm, så har de inte så stor erfarenhet av livet och vad det skulle kunna betyda att klara sig själv. Så för min del är jag glad att vi slipper gå vidare med detta just nu.

Återigen, tack för alla och varierade svar!