• Shaun the sheep

    Hur ska jag få min 2-åring att lyssna?

    Min son är två år, och jag vet att det förmodligen är trotsåldern,
    men det MÅSTE gå att göra nånting innan jag blir tokig.

    Han lyssnar aldrig på nånting, gör konstant illa sig eftersom han klättrar på saker, river i papper, tidningar och reklam, slänger sina leksaker och våra saker i golvet... ALLT är totalt jävla kaos och nu har det gått så långt att jag VÄGRAR låta någon komma hem till oss. Det ser ut som en jävla svinstia, för jag orkar aldrig ta tag i städandet, eller något annat heller för den delen. Jag är helt slutkörd efter en edag med honom och min 5 månader gamla dotter, som också har det lite kämpigt med en storebror som gärna nyps eller slåss.

    Snälla någon! Det måste finnas något för att underlätta. Hur ska jag hantera trotsen? Jag har ingen aning om hur jag ska göra. Hoppas verkligen på svar. Jag är helt slutkörd och börjar känna mig apatisk.

  • Svar på tråden Hur ska jag få min 2-åring att lyssna?
  • Siriva

    Köp "trotsboken" den är jättebra.

    Det går inte att få en trotsig tvååring att lyssna. Man måste välja sina fajter och försöka förstå barnets perspektiv. Märkte med min son att han ofta hade en rimlig "förklaring" till sin vilja att göra något.

    Det är däremot INTE okej att bitas, skadas eller ta sönder saker och det kan man (när man har tålamod och gott humör) markera tydligt och bestämt.

    Mycket av din sons beteende är nog syskonavundsjuka. Kan du och pappan hitta tid att bara vara med sonen?

    Du är inte en dålig mamma om du tappar ork och tålamod. man måste få visa att man är trött och blir ledsen. Prata med din tvååring när han är lugn. Även om han inte lyssnar och förstår på det sätt vi vill så finns det ändå något som går in.

    Försök bjuda in honom i aktiviteterna, "leka fram" att han kan prova att klä på sig, ta undan tallriken, städa undan etc.

    När vår son hade rivit ner en blomkruka så fick han som "straff" sitta i soffan och se på när pappa städade undan. jag pratade och förklarade hela tiden att han fick vänta tills vi städat upp. Vi pratade och sjöng lite men ingen "vild lek"

    Släpp kraven på hushållsarbetet. prioritera att du får vila och äta och lite tid att pyssla om dig själv. Vill folk komma hem till dig kan de ju hjälpa dig att städa

    Skämt åsido har du personer i din närhet som kan komma och avlasta lite är det nog läge att kalla in dem.

  • Shaun the sheep

    Hej och tack för svaret! Jag har beställt boken alldeles nyss, hoppas den kommer tidigt nästa vecka. Imorgon är det första dagen min pojkvän jobbar, vilket betyder att jag är ensam med båda barnen hela dagen, känns nervöst. Jag har nyss satt in en p-stav som dessutom gör att jag känner mig ganska nedstämd. Jättejobbigt, men antar att det bara är att kämpa på. Bäst att gå och sova redan nu om man ska orka med morgondagen. Tack igen för svaret!

  • maama

    Jag har 15,5 mån mellan mina och förstår att du känner dig slutkörd. Har du någon släkting som kan leka, läsa saga med barnen el liknande så du får vila en stund på dagen, eller någon som kan leka med din 5-månaders så du kan gå ut och gräva eller läsa saga med 15- månaders eller något i den stilen? Det tar tod innan orkden kommer tillbaka men det gör den. Kämpa på! 1 dag i taget...

  • maama

    Tänk på att storebror har argument för sitt beteende även om han inte kan uttrycka dem. Han är fortfarande liten och behöver mycket uppmärksamhet. Försök att uppmuntra positiva beteenden hos honom och avled negativa beteenden innan de sker genom att erbjud rolig bok eller sjung eller annat. VET att man är väldigt trött som småbarnsmamma...

  • Frankie

    Siriva...

    Känner igen mig i det du skriver. Min äldste är 28 månader nu och lillebror är 7 månader. Den store går inte på dagis så vi är tillsammans jämnt. På gott och ont så klart.
    Jag håller på att bli knäpp i huvudet och är så slut på kvällarna att jag bara vill fly fältet. Allt är ett lirkande psykologiskt spel som man måste bemästra, annars skiter sig allt. Jag har börjat låta mycket passera. Saker jag eg inte gillar att han gör ignorerar jag helt enkelt. Jag väljer sannerligen mina fighter och just nu är det att få på honom kläder, borsta tänderna, sova och byta blöja. Mer finns det inte utrymme till. Klart att jag reagerar om det är uppåt väggarna men då han ändå inte lyssnar finner jag det lönlöst. Om jag ändå vill markera att jag ogillar har jag börjat VISA att jag inte tycker om det han gör. Jag har helt enkelt slutat tjata sönder stackaren. Och jag säger inte NEJ utan gör om svaren till positiva svar så att han inte blir besviken och arg för ofta!
    Jag har dessutom börjat rannsaka mig själv och har funnit att det ofta är JAG som är den felande länken...att jag är onödigt irriterad och tvär. Jag vaknar varje dag med inställningen att det ska bli en BRA och ROLIG dag och ifta funkar det...iaf en fm eller så.

    Ja, mycket dravvel en ngt kanske hjälper! :)

Svar på tråden Hur ska jag få min 2-åring att lyssna?