Bra svar på tal sökes

Tycker bara det är fjantigt med en massa svar på tal...vad sägs om att berätta sanningen "Jag önskar jag kunde svara på den frågan, men tyvärr lider vi av ofrivillig barnlöshet och har länge försökt att få barn"....det är nog det enda som hjälper. Get man "svar på tal" så kommer frågan ändå att upprepas.... Folk är mer förstående för sanningen... Har funkat för oss iaf och vi fick jättestort stöd efter att ha "kommit ut"..

Alltså vet dom inte om att ni har svårt att bli gravida så är det väl inte så konstigt att det kommer sånna frågor då och då?

Min syster och hennes man har kämpat i 3 år men inte lyckats få barn och jag ser skrivet på facebook gång på gång sånna frågor till henne och att barn verkligen är livet bla bla bla och då tycker jag synd om henne men faktum kvarstår ju att dom inte vet om det

Bästa svaret är att berätta sanningen. Det svider mer än tykna kommentarer tillbaka....

TS, jag förstår att det är jobbigt! Snacka om att ge sig in på privat område! Jag tycker det är lika illa med bekanta (alltså ej vänner) och okända människor som anser det vara deras rätt att få veta om ett barn var helt planerat eller ej.

Om jag var i samma sits hade jag också velat ha tillgång till en arsenal av svar på tal-oneliners. Inte för att använda dem till varje person som frågar, men för att kunna säga ifrån med "snärt" de gånger det behövs. Alla människor frågar inte av genuint intresse, de vill göra en liten kul grej av det. Eller vem kan försvara "vet han inte hur man gör"-kommentaren?

Jag har tyvärr inga förslag på bra svar, men hoppas du får tips från andra. De gånger folk frågat mig har jag svamlat nåt om "inte rätt tid än", men det är ju inget svar som får någon att lära sig att fråga rätt/ inte fråga alls i framtiden.

Jag har samlat på mig en del mer lr mindre bitska kommentarer, men har ännu inte behövt använda dem ( tyvärr lr tack o lov..) Tror de flesta känner till att vi har svårt att få barn och FAKTISKT så har de hittills varit finkänsliga nog å låtit bli att fråga. Jag fick enfråga en gång som löd - Å när ska ni börja odla barn då? (frågat av en höggravid idiot som kläcker ur sig ungar på löpande band) Det enda jag kom på att säga till svar var- Jaså, odlar man dom???? Och tittade stint på henne. Skulle kanske frågat vart hon tycker man ska köpa frön nå´nstans- granngården lr?

Efter det började jag söka å spåna efter lite "svar på tal" kommentarer ifall fler dumma frågor skulle komma. Beror på dagsform, situation och vem som frågar och hur frågan lyder. Säkert kommer man inte kunna svara så fyndigt som man vill , lr så börjar man grina redan vid frågan. Men jag har tänkt att man kan svara på frågan _När ska ni skaffa barn då? _ såhär; Du- tänk om det är det enda vi vill, men det går inte s¨å bra för oss och jag blir jätteledsen av den frågan....
Eller; Tycker du verkligen att du har med det att göra????? (även om frågan är vänligt menad så kan i alla fall JAG reagera m ett kort svar och garanterat inte får följdfrågor)

Vill man vara riktigt fräck kan man fråga tillbaka på en gång nå´t i stil m - Och hur mycket pengar har du på banken???????

Eller säga att det där kruset i öronen tar tid att få till....

Nä, tyvärr har vi inte haft så´n tur än....

Eller att helt enkelt säga som det är. En del gånger har jag haft god lust att göra en "offentlig bekännelse" , tex skriva på facebook lr sätta en stor lapp på affären där det står om våran längtan och ur man kanske vill att folk ska uppträda mot oss å vilka frågor som hjälpert å stjälper. Så folk slipper undra å spekulera så mycket.
Ibland har jag lust till att göra detta, då jag är riktigt less å besviken å arg på denna orättvisa....

När vi började försöka få barn så ville jag inte säga det till någon eftersom jag ville inte ha medömkan eller konstiga blickar på magen ifall det skulle vara så att det tar ett tag att bli gravid. Berättade enbart för min syster och mamma. Andra nära släktingar slängde ju så klart ur sig dessa frågor lite då och då och jag som ändå valde att inte berätta om att vi försökt i snart 9 månader va ju så klart bara tvungen att bita ihop. Det va ju ändå jag som valt att inte berätta om våra försök och hade jag det så hade jag nog även sluppit frågorna. Så alla vi väljer själva hur vi vill göra men då även leva med konsekvenserna till valet. Sen kan det så klart vara vissa som är lite för mycket när det gäller att lägga sig i men jag tror ändå att man inte ska låta sig bli arg och "ge svar på tal" , jag tror att man själv i slutändan mår sämst av det, den som frågan vill väl egentligen inget illa.

TS! är i samma sits som du. jag sa precis som det var till tanterna på jobbet, och det tog skruv. helt stumma blev de, och jag har inte hört några konstiga nyfikna kommentarer sedan dess!

Efter att få denna envisa fråga tusen gånger sa jag bara som det var; "Tyvärr, min man är steril men vi längtar jättemycket efter barn och jag plågar mig ständigt med en massa hormoner så hoppet finns där!"

Sanningen är effektiv, och hittills har jag inte mött någon som inte fått sig en tankeställare efter att jag berättat. Däremot finns det ju dessa små ljushuvuden som kläcker ur sig att "slappna bara av så löser sig allt..." eller "sluta tänk på det, så kommer du säkert bli gravid direkt..." Jag brukar fråga vilken knapp jag ska trycka på då... Men det är ingen som vet... *konstigt*

Säg: De kanske inte är så lätt för alla!
Eller: De kommer inte bara på beställning för endel.

De krävs lite mer än att min man ruskar kalsongerna tyvär..

Alla har de kankse inte så lätt som ni!?

Ja de va några, jag har väl sagt att de kanske inte är så lätt för alla
de få gånger jag vart tvungen att sagt nått o då verkar de flesta tänka till.