6-åring..vad gör man med trots?

Min dotter som är 6 år trotsar mig så otroligt mycke. Vi har varit med om jobbiga saker men har det bra nu. Jag har träffat en kille som hon tycker om väldigt mycke säger hon men hon blir helt uppspelt när vi är där eller han hos oss. Hon lyssnar inte alls hon är elak mot katten. Handla tillsammans med henne eller gå o fika på ett fik är inte att tala om. Man skäms när hon springer runt och vägrar lyssna och hon är elak och uppkäftig mot en. Hur ska man få tillbaka sin snälla o goa dotter? Hon lyssnar på mina svärföräldrar o på andra men inte på mig o min kille. Det tär på vårt förhållande det är på väg att ta slut pga detta o ja älskar verkligen honom o har hittat rätt men ska jag förlora det pga min dotters trotts? hon säger själv att hon vill vara snäll fast hon inte kan och att hon inte vet varför hon är elak och beter sig illa. Vi var och handla igår och hon körde sitt race o ja satte mig på huk o frågade henne till sist om hon tyckte att hon själv var snäll o hon brast ut i gråt o sa förlåt. men redan 1 min efter började hon lite igen inte fullt så bråkig som innan. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Jag vill så gärna ha min underbara familj m min dotter o nya killen men han har själv inga barn o har inget tålamod. Mitt tålamod börjar svika mig ja gråter nästan varje dag pga detta.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-11-09 02:49
Det är nog redan försent med killen...jag har aldrig varit så ledsen o sårad förut..jag är även riktigt besviken. Ska en 6 åring kunna förstöra ett förhållande med den man älskar..?? Är det verkligen så svårt att kämpa tillsammans o få jobba på att bli en bra familj..Jag kan inte sova pga detta..jag mår så otroligt dåligt över att de är så här..jag älskar verkligen Henrik o kommer aldrig hitta någon så fin kille och jag älskar ju självklart min dotter. men jag vill ha tillbaka den snälla dottern inte den bråkiga o elaka..vi var hos mina svärföräldrar idag o hon var tom bråkig där nu o inte lyssna..hon sa innan att hon var nervös för att åka dit eftersom de kanske inte skulle vara hennes lossas farmor o farfar längre så de var nog orsaken till att hon inte lyssna. Jag förstår henne men samtidigt inte. Jag vill verkligen få detta att funka o har förklarat för killen att hennes trots går över o att det tar tid o att man får kämpa o stå ut men är det verkligen så svårt som bonus pappa att stå ut och kämpa fast man älskar någon? Funkar det inte även fast man älskar varann så tror jag inte att kärlek finns..jag hade tappat tron på kärlek men fick tillbaka den av Henrik men nu är han på väg att ta den med sig. Finns de riktig äkta kärlek så klarar vi detta men de lutar tyvärr åt att de inte finns. jag förstår inte hur det kan bli så här. Får man aldrig ha kvar det lyckliga o bra? Jag är så otroligt ledsen har aldrig varit så här ledsen förut...