Separera
Hej
Jag lever ihop med min sambo och våra 2 tvillingtjejer på 1½ år. Vi flyttade in i ett radhus för 2 månader sen och har trivts bra och allt har varit som vanligt, förutom all stress runt flytt, renovering, brja jobba efter föräldraledighet och start på förskola.. Fram tills för 2 veckor sen... Min sambo började då må dåligt och hamnade i en depression.. Tvivlade på allt och alla, oss, huset, bilarna, jobbet, livet mm. Redan första dagen sa han att han inte var säker på om han fortfarande älskade mej.. Sen har det bara blivit värre... Nu är han så gott som säker på att han vill separera (95% som han själv säger), sälja huset och att vi ska köpa var sin lägenhet och ha barnen var annan vecka.
Jag känner inte alls igen honom, han pratar konstigt och beter sej inte alls som den människa jag levt med i över 10 år.
Han har gått hos en psykolog 1 gång och ska dit imorgon igen, för att försöka reda ut allt och ta reda på vad han vill.
Jag har frågat om han kan tänka sej att följa med på familjerådgivning men det vill han inte.. Han säger att han vill leva ensam, ta sina egna beslut, inte behöva ta hänsyn till någon annan och bara ha barnen var annan vecka. Han känner att det här livet inte är något för honom, han orkar inte vara uppe i allt (barn, mej, huset) hela tiden.. och det kan ingen familjerådgivning göra något åt.
Jag känner inte alls igen honom och vet inte hur jag ska bete mej mot honom eller hur jag ska tackla detta..
Jag vet inte hur vi ska lösa detta.. Jag vill inte att mina barn ska växa upp i nån lägenhet, jag vill inte att mina barn ska bli några skilsmässobarn.. Och jag vet inte om jag har råd att ha kvar huset..
Snälla hjälp mej!
TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2009-11-08 14:00
Vi har alltid haft ett bra förhållande och har alltid kunnat prata öppet om allt, problem, känslor osv. Det här kom från ingenstans! I augusti pratade vi om att spara ihop pengar till ett bröllop.. Bär vi i somras hade varit tillsammans i 10 år så gjorde han en fotobok med bilder från hela vårt liv tillsammans, graviditeten, barnen, med kommentarer till bilderna och en kärleksförklaring...?