• andrasidan

    vill ge er hopp - i det mörkaste lyser ljuset som starkast!!

    i två och ett halvt år gick jag och försökte komma med ro med faktumet att jag hade PCO. dag ut och dag in gick jag med oro och sorgen.

    helt plötsligt, för cirka två eller tre månader sedan plussade jag. dock två dagar senare fick jag tidigt missfall... men trots tyngden av att ha ett missfall, givetvis, så är jag så otroligt glad - DET GÅR!!

    jag har visst börjat med p-piller nu, för vi håller just nu på att stabilisera det praktiska så som att hitta en lägenhet vi kan bo tre i och för hans del att komma in i det jobb han precis börjat med. men nu kan jag sluta med p-piller och veta att det är inte hopplöst!

    jag hade gett upp och sakta men säkert blivit ett med tanken på att jag hade PCO.. men nu finns glädjen åter! och snart kommer pillerna kastas och då kör vi - jag kan bli mamma genom att bara få vara och älska den jag vill leva livet ut med!!

  • Svar på tråden vill ge er hopp - i det mörkaste lyser ljuset som starkast!!
  • Jennie1987

    Åh, jag blir alldeles varm i kroppen!
    Samtidigt som det är fruktansvärt hemskt att du fick missfall, men som sagt, det går!! Hoppas ni får till det igen när ni sätter igång igen :)
    Lycka till!!!

  • Vårflickan84

    jaaa det går faktiskt!
    jag har PCO och fick tidigt missfall i v.7 för några veckor sedan. (spontan ägglossning)
    blev himlans ledsen men positivt att det går faktiskt!
    lycka till alla PCO:are

  • Mamma till Cleo och Abbe

    Vilket härligt positivt inlägg trots den smärta som ett missfall ändå innebär. Det är tankar som dessa som kommer att hjälpa dig att orka med eventuella svårigheter att bli gravid, tänk att det gick en gång så förr eller senare går det igen. Och det finns hjälp, vår älskade dotter blev till med pergotime trots att varken pergotime eller puregonsprutor verkade fungera. Men så helt plötsligt hände det fast det egentligen inte "skulle funka" enligt läkare... Stort lycka till när tiden är inne:)

  • mammamys06

    Här är en till som efter många år med PCO-s känt att nej, det blir inga biobarn för oss och varit ok med det, vi adopterade vår älskling istället och det kändes bra på alla sätt. Jag har övervikt, haft 1-2 menstruationer per år, försökte innan vi adopterade med Pergotime osv men jag mådde så dåligt av tabletterna att jag valde att inte försöka. Och tur var väl det för annars hade vi ju inte haft vår son!

    Jag åt p-piller i många år för att minska smärtorna jag hade och fick då också regelbunden mens. Sedan slutade jag med dem, kändes skönt. Och vi ställde oss i adoptionskö för syskon och så plötsligt fick jag problem med magen, så ont! Jag åkte in akut och de frågade om jag var gravid, jag sade att nej, jag kan inte bli det, jag adopterar mina barn! Efter mycket om och men och ett ultraljud senare fick jag veta att jag var gravid i v 9 men att jag nu fått missfall. Jag blev chockad. Och glad. Det GÅR!

    Vi ville ändå fundera ett tag efteråt innan vi försökte igen för vi kände att vi var så nöjda med att få barn genom adoption men eftersom adoption är en lång adoptionsprocess och väldigt kostsam så sade vi att vi skyddar oss inte utan blir det så blir det. och på första försöket var jag gravid - IGEN! Och nu ska jag föda om några veckor, vår sons lillasyster. Jag har hört att när man passerat 30 år så för kvinnor som inte har PCO så minskar fertiliteten mer och mer medan för oss med PCO så kan den bli starkare! Och det stämmer på mig tydligen! SÅ ge inte upp, det behöver inte vara kört!

    Kram


    Victor född september -06, Alice bf annandag jul 2009
  • jmynt
    mammamys06 skrev 2009-11-19 17:28:02 följande:
    Här är en till som efter många år med PCO-s känt att nej, det blir inga biobarn för oss och varit ok med det, vi adopterade vår älskling istället och det kändes bra på alla sätt. Jag har övervikt, haft 1-2 menstruationer per år, försökte innan vi adopterade med Pergotime osv men jag mådde så dåligt av tabletterna att jag valde att inte försöka. Och tur var väl det för annars hade vi ju inte haft vår son! Jag åt p-piller i många år för att minska smärtorna jag hade och fick då också regelbunden mens. Sedan slutade jag med dem, kändes skönt. Och vi ställde oss i adoptionskö för syskon och så plötsligt fick jag problem med magen, så ont! Jag åkte in akut och de frågade om jag var gravid, jag sade att nej, jag kan inte bli det, jag adopterar mina barn! Efter mycket om och men och ett ultraljud senare fick jag veta att jag var gravid i v 9 men att jag nu fått missfall. Jag blev chockad. Och glad. Det GÅR! Vi ville ändå fundera ett tag efteråt innan vi försökte igen för vi kände att vi var så nöjda med att få barn genom adoption men eftersom adoption är en lång adoptionsprocess och väldigt kostsam så sade vi att vi skyddar oss inte utan blir det så blir det. och på första försöket var jag gravid - IGEN! Och nu ska jag föda om några veckor, vår sons lillasyster. Jag har hört att när man passerat 30 år så för kvinnor som inte har PCO så minskar fertiliteten mer och mer medan för oss med PCO så kan den bli starkare! Och det stämmer på mig tydligen! SÅ ge inte upp, det behöver inte vara kört! Kram
    jag blir så glad att jag gråter när jag läser ditt svar, har oxo pco men lyckades redan efter två år. min dotter är nu snart 6 månader och nu ska vi försöka med ett syskon..........

    sist men inte minst vill jag säga grattis och lycka till
Svar på tråden vill ge er hopp - i det mörkaste lyser ljuset som starkast!!