2-åring som har börjat slåss

Ingen som har barn som fajtas?

Är det verkligen inte någon som skulle vilja komma med något råd?
Ni har ju alltid så många bra kommentarer när man undrar något.
Detta är något som jag absolut måste lösa för det är ett problem som
jag inte tänker acceptera.
Så snälla, hjälp....please!

Min slåss när han blir för busig eller när han inte vet hur han ska uttrycka sig.. vi försöker säga till han att han får klappa istället för att slå.. för de mesta så klappar han istället för att slå.. men visst blir de fel ibland.. han vill ju oxå ha kontakt och vet inte hur de ska göra..

min dotter slåss oxå. förr var det värre, nu efter att hon började dagis så verkar det lugna sig. förmodligen behöver hon lära sig hur man uttrycker sig och det är ju lättare bland andra barn. hon blir två i december.

Hej! Jag jobbar på en förskola och i min grupp är det mest 2-åringar. Flera stycken har börjat slåss och föräldrarna är jätteoroliga. Jag tycker du verkar tackla problemet på ett bra sätt. Tror det ger resultat i längden även om du inte märker det direkt. 2åringar vill väldigt mycket men kan inte alltid utrycka vad de vill och jag tycker att det oftast är då som de brukar dela ut en smocka. På vissa barn har jag märkt att det hjälper att förbereda dem på vad man ska göra. Tex "nu måste jag lyfta ner dig från stolen" I vissa situationer, som du skriver om, måste man ju vara snabb då de kan skada sig och då går det ju inte såklart. Lycka till och försök se det som något positivt, han försöker hitta sig själv och uttrycka sin vilja, han har en vilja! Jag är säker på att det ger med sig.

Min son slog jättemycket innan.

Håller fullständigt med föregående skrivare! "klappa- inte slåss" är bland det värsta man kan säga till ett argt barn. Det är viktigt att man bekräftar barnets känslor där det är. Det finns en dansk forskare som heter Jesper Jhul som skriver mycket om just detta. Ett av hans exempel är när vi manipulerar barnet när det ska äta. Barnet visar med kroppsspråket att det är mätt, stänger munnen, ruskar på huvudet. Då börjar vi med "här kommer bilen och kör in i garaget.." Istället för att ge barnet ett ord för hur den känner. "Jaha du är mätt". sen menar han att barnet ska ju inte bestämma allt men man måste bekräfta barnets känslor ändå. Så tex om barnet är argt och slåss så säger man kanske (som du skrev Danitrass) "Ok jag förstår att du är arg och inte vill klä på dig, men nu vill jag att vi gör det ändå".

"Det kompetenta barnet" heter en av hans kända böcker, ett bra tips!

Ja då är det en helt annan grej

en del barn har ju i vissa perioder svårt att ta kontakt med andra, de vet inte riktigt hur de ska göra. Vi har en pojke som totalt oprovocerat kan gå fram och knuffa omkull ett annat barn. När vi har observerat detta så är det ofta så att han har iakktagit barnet en stund innan och är nyfiken, sen när han vill vara med o leka eller vad de gör så vet han inte riktigt hur han ska få uppmärksamhet och bjuda in sig själv. Svårt det där...

Oj, vad många bra svar jag har fått. Tack alla!!

Jag tror att det kan vara en bra idé att försöka avleda med något när han ser ut att vara beredd att klippa till...

Jag hoppas även kunna få dagis synpunkter på hur dom hanterar detta och om han beter sig så här när han är hos dem.

Tack än en gång för era synpunkter!! :)