Svårt att få en planerad igångsättning?

Jag tror det finns en god möjlighet för dig att få planerad igångsättning med tanke på hur snabbt det gick förra gången och att din kropp inte hann med. Men var beredd på att behöva stå på dig för att få din vilja igenom.

Lycka till!

Tack för svaret!
Jo jag tänker verkligen stå på mig, då jag är mer rädd för den här födseln än för den förra! Just med tanke på att det antagligen går snabbare, och att jag faktiskt är ensam med dottern väldigt mycket. Tänk om det kommer igång mitt i natten och jag är själv med henne? Och går sådär supersnabbt och jag inte hinner in... nej usch jag försöker att inte tänka på förlossningen, men oroar mig för det mer och mer för varje dag som går.

Egentligen vill jag ju ha det så naturligt som möjligt, men jag har övervägt att känner att en planerad förlossning skulle kännas tryggare för mig. Veta att jag är på förlossningen när jag ska, och att ha personal där som har koll.

Jag förstår dig absolut! Min första förlossning tog 2½ dygn från det att värkarna började. Men jag har alltid varit glad för det, för min största rädsla i förlossningssammanhang är att det ska gå för fort.

(Andra förlossningen tog totalt 16 timmar och tredje (igångsättning) tog 2½ timme, så i mitt fall gick det sannerligen snabbare och snabbare för varje gång. Hoppas dock att trenden inte håller i sig när det blir dags för nr 4 att födas...)

I ditt fall borde det ju vara för barnets bästa också att du får en planerad igångsättning. Det måste ju bedömas som tryggare för barnet att födas under ordnade förhållanden på sjukhus än panikartat hemma på hallgolvet.

Absolut! Det kan faktiskt hända mycket under en förlossning. Tänk om bebisen helt plötsligt blir jättedålig och måste ut? Det har man ju ingen koll på alls när man är hemma.

Det värsta med den förra förlossningen var ju att jag inte ens fick komma in! De tyckte att det var onödigt när jag inte hade några regelbundna värkar (kunde dröja upp till 8 minuter mellan). Sen startade krystvärkarna och jag började blöda rejält, då sa de åt mig att komma på kontroll. Inte kul att försöka hålla tillbaka en bebis som har bråttom när man åker bil.

Först tänkte jag att man kanske kan skriva i journalen att jag absolut inte vill bli nekad, pga att jag aldrig fick regelbundna värkar förra gången, utan att jag ska få komma in när jag känner det. Men samtidigt känns det inte heller tillräckligt, för vad hjälper det om det går för snabbt? Vill ju vara där innan det blir panik... men jag får helt enkelt ta upp det min BM(som föreslog att jag skulle fundera på en bromsning av förlossningen, vilket låter helt sjukt i mina öron) och så får hon skicka mig vidare till den ansvariga.

Det värsta som jag är rädd över, om jag får en planerad förlossning, är ju att det startar tidigare ändå. Förra kom två dagar innan BF. Men man kanske går på kontroll var och varannan dag sista tiden? Nåja, det kan jag ta sen om det blir aktuellt.

Jag ska få en planerad igångsättning på fredag på grund av förlossningsrädsla. Hade en jobbig första förlossning.
Det var min Aurora BM som föreslog det eftersom hon ansåg att det var viktigt att jag skulle känna mig trygg. Även läkarna tyckte det var en bra idé då de är glada att man inte propsar på kejsarsnitt. Men jag tycker nog att du ska ta upp det i god tid eftersom det kan ta lite tid med handläggning runt ett ärende. Vid en planerad igångsättning är det alltid en läkare som står som ansvarig och måste ge sitt medgivande, alltså inget bara BM kan bestämma på egen hand.
Men jag tror inte alls att det bör vara ett problem att få till det för dig, stå på dig bara och var bestämd i din åsikt.

Lycka till!

Jag tror absolut att du kan få det, jag fick det. Hade haft 2 snabba förlossningar, första blev jag också nekad att få komma in, de kom och bad om ursäkt att de inte ville ha in mig tidigare (orsaken var att jag skrattade med andra ord hade jag inte tillräckligt ont).

Min BM satte upp mig på ett läkar besök och jag behövde inte säga mer än att jag inte hadenågon lust att föda barn hemma med 2 små barn. Jag fick tid för koll på förlossningen 38+2 (hon sa att de inte sätter igång friska före 38+0). Det fanns en sak som kunde satt stopp för igångsättningen och det var att jag var tvungen att vara tillräckligt öppen för att de skulle kunna ha hål på hinnorna. Hade det varit fallet hade jag fått en ny tid ett par dagar senare. Jag var dessutom tvungen att ringa förlossningen och kolla så att det inte var fullt utan att det fanns plats för oss. För mig var det inget problem jag kom in och var öppen 2 eller 3 cm.

Prins Solo skrev 2009-11-21 20:51:02 följande:

Ringde min BM idag och hon sa att det var en bra idé att ha en planerad förlossning den här gången, men att som jag redan visste innan... det inte är någonting hon kan bestämma. Hon trodde att jag hade goda chanser att få det beviljat av teamet på förlossningen. Hon skickade en remiss för att få komma på ett bedömningssamtal, och hon sa att det var bra att jag inte väntat tills jag har tid hos henne nästa gång. Det kan tydligen ta ett tag innan de har tid, och med tanke på att det är jul och nyår så var det bra att jag var ute i god tid.

Hur går det till på en sånt där bedömningssamtal? Är de jättekritiska och anti-igångsättningar tror ni? Hoppas att de kan vara lite snälla och ge med sig utan någon större fight. Vad händer efter det samtalet? Någon som kan förklara lite

Spännande tråd!

Saaaraa: Vet inte precis hur bedömningen går till men jag ska på bedömning för igångsättning på DS på torsdag, är då på 38+5.
Jag är gravid med tvillingar och har tufft att klara graviditeten längre. Siktar på att få "ok" på igångsättning kring 39+0. Som jag förstått det kommer de göra dels en medicinsk bedömning av hur mogen kroppen är för förlossning. Antar att de kollar livmodertappen och om jag öppnat mig något. Sedan tror jag även de gör en bedömning av mitt allmäntillstånd för att se hur "dåligt jag mår". I ditt fall borde ju inte den delen vara aktuell då du ju har en annan anledning till att bli igångsatt.

Min enda oro för igångsättning är att jag hört såna skräckhistorier om att förlossningarna i regel blir längre och oftare avslutas med sugklocka eller snitt. Ni som har blivit igångsatta, hur har det gått för er?

Okej, ja vi har lite olika bedömning då! Jag ska bara dit nu för att berätta min story eller vad man ska säga, och om det blir beviljat kommer jag senare få komma på kontroller när det är dags.

Jag har googlat väldigt mycket på just igångsättningar, och man ser en hel del olika sidor av det så att säga. För vissa går det väldigt bra, andra mindre bra. Har sett att statistiken visar att 15-20% slutar i snitt på vissa sidor, hur bra det stämmer vet jag inte.

Har övervägt för- och nackdelarna väldigt noga, och det känns ändå som om att det vore det bästa, och framför allt det säkraste när det gäller min förlossning. Det höll BM med om också, och det var skönt att veta att hon ser på samma sätt som mig angående det.

Puffar upp tråden lite för att se om någon har lite erfarenheter från igångsättningar

Jag blev igångsatt med mitt tredje barn, på bf+11. Vattnet hade gått kvällen före och jag hade haft några mesiga och oregelbundna värkar av och till under natten. Så jag var på inget sätt omogen.

Mina värkar kom igång direkt när de hade satt värkstimulerande droppet (kring 16.30). Värkarna var klart hanterliga och kom med 5 minuters mellanrum. Strax före 19 började värkarna ta riktigt ordentligt och kom med 3 minuters mellanrum och jag bad om lustgasen och vågade hoppas att barnet skulle vara ute före midnatt.

Nästa värk slutade med krystimpulser. BM hann komma och få av mig mina byxor, sedan var Pysen ute kl 19.10 efter 3 krystvärkar.

Jag blev igångsatt med mitt första barn BF 42+3 pga överburenhet. Dom la minprostin kl:14.00 så att livmodertappen skulle mogna. Klart hanterbara värkar men öppnade mej inget, fick mer minprostin kl:22.00.
Kl:02.00 har jag ordentliga pinvärkar har fortfarande inte öppnat mej nåt. Får värme,akupunktur. Kl:o9.00 har jag vansinnigt ont, får bada, får en injektion med buscopan,helt säker på att jag ska drunkna haha. Kl:15.00 har jag öppnat mej så att dom kan ta hinnorna. 16.30 värkstimulerande dropp.Kl: 20.00 sänker droppet då s.dr är för långa och utan pauser. Kl:21.00 är jag öppen 3cm dom stänger av droppet en stund för jag orkar inte mer,dom lovar mej en tidig EDA. Får vänta till 23.00 pga personalbrist. På med droppet igen, och äntligen somna jag nån timma EDA är det bästa jag vart med om, iallefall kändes det så då. Kl: 05.30 öppen 8cm. Sen började ett nytt litet hel-e, kl:10.22 kom han iallefall ut med hjälp av sugklocka. Ca:44 tim tog det de räcker till för mej.

Min underbara pojke på 4745g och 54cm. Fyra tim efter förlossningen fick jag störtblödning och tappade drygt två l blod. Lite mindre allvarliga komplikationer fortsatte sen under veckan som gick. Trots allt är det snart dags för nr två, men mycke funderingar har man. Men för vissa går det jättebra med igångsättningar alla är vi olika. Men ni töser som har skräck, det är värt varenda minut.