Hur är det att vara sambo med någon? Vad bör man tänka på innan?

Det viktigaste (tycker jag iallfall) är att prata igenom hur ni lägger upp ekonomin! Är alla inkomster bådas pengar eller är det mitt & ditt som gäller?

Prata också igenom respekten för varandras sömnvanor om det behövs. Jag själv har alltid haft sömnproblem & har haft en fd sambo som gärna satt uppe & tittade på tv eller spelade på datorn till tre, fyra på morgonen när jag skulle upp & jobba vid sex....blev inte mycket sömn för min del.

hur mycket umgås ni med kompisar? Är det ok att släpa hem kompisar var & varannan kväll som kanske stannar länge på kvällarna & håller låda?

Ansvar för hemmet? Ska det delas upp och kanske t om göras ett schema för vem som gör vad & när eller ska ni göra det som behövs när det väl syns? Gillar du att laga mat och han avskyr det så kanske du kan ta den biten & han sköter dammsugningen om det är ok?

Men ekonomin tycker jag är det viktigare, resten kan man lösa efter hand.

Håller med SilverEmma. Det är alltid bäst tycker jag att ha diskuterat sånt, kanske inte utförligt men lite lätt, innan man sätter igång för att inte behöva överraskas av någonting som man vid senare tillfälle inte kan acceptera i sitt liv. Att försäkra sig om att man inte ha totalt åtskilda uppfattningar om hur man vill ha saker och ting i ett samboförhållande.
Och ja som Emma redan sa är ekonomin superviktig !

Jag gjorde det ganska klart för min blivande sambo (och make) att jag var medveten om några saker om mig själv som han fick senn välja att leva med eller rata. Att jag behövde massa med uppmärksamhet och bekräftelse. Att jag ibland hade behov av att umgås ensam med vänner och att jag tyckte det var viktigt att vi hade var sin ensamtid/hobby för att kunna utvecklas som individer även om vi hade tvåsamheten också. Tack och lov var vi överens om den delen ;)

jag tycker ekonomi är den viktigaste biten, sen allt det andra kommer efter hand och är svårt att bestämma hur det ska bli med ensamtid osv för det kommer. skaffa dig en egen hobby och föreslå att killen gör det med, ni kan ju bestämma att ni ska ha varsin 'egen dag' då man bara är hemma och pular runt. ni kan ju prata om hur ni skulle vilja ha det men planera inte för mycket för det blir sällan som man tror. men som sagt, ekonomin bör vara färdig diskuterad innan man flyttar ihop. tråkig men super viktig sak att prata om

Kom på en sak till som jag & sambon pratade om innan vi flyttade ihop som var ganska bra!

Vi kom fram till att vi inte var speciellt förtjusta i att resa och hellre la pengar på ett mysigt boende. Är man olika där & den ena gillar att resa/festa & den andra vill köpa fina saker till hemmet så kan det lätt bli konflikter. Har väl också lite med ekonomi att göra iofs.

Som ovan sa diskutera igenom ekonomin. VIKTIGT! skriv ett samboavtal om bla. vem som tar in vad i nya hemmet.. din tv, hans soffa, osv... Om ni köper nya saker till nya hemmet vem betalade el delar ni 50/50. spara kvitton osv..
Sådana här saker är viktiga att lösa som vänner. Inget man vill ta upp efteråt om det nu skulle ta slut. För vissa kan det va lite känsligt. Men det är ju för bådas bästa.

Komma överens om vem som gör vad. Hos oss sköter tex. jag alltid tvätten & sambon städar toaletterna.
Det tar ett tag innan man upptäcker varandras bra & dåliga sidor, vanor & ovanor. första året kan va lite upp & ner. så va det iaf för oss.

Lycka till m livet som sambo!!

Viktigt också tycker jag och min man att man fortsätter ha sitt eget liv och kan träffa sina kompisar. Då får ju också den andra tillfälle till lite egen tid hemma som jag också tycker är jätteskönt. Man måste inte göra allt tillsammans bara för att man är sambor.

Du säger att ni bor i olika länder, om det finns en kultur skillnad så lägg stor vikt i att från början prata om minska lilla småsak.. det känns fånigt men det är viktigt.

Men framför allt:

Ja! Din mamma gjorde så men mamma är inte Gud! Välj dina fajter. Visst det ÄR jobbigt när han viker tvätten så men han viker den i alla fall!

Det där med egen tid tror jag löser sig. Klart vissa har mindre behov än andra men alla har saker dom vill göra så det brukar lösa sig då.

Jag vill bara ge dig ett tips på vägen så du slipper bli besviken senare. Du skriver att ni aldrig bråkar. Tro mig, om du är i samboförhållande så kommer ni bråka förr eller senare. Jag trodde initialt att jag aldrig skulle kunna bråka med min pojkvän eftersom jag faktiskt aldrig gjort det med tidigare pojkvänner. Men sen blev vi sambo och då uppkommer obönhörligen så många fler konflikter och slitningar i vardagen som kommer leda till att ni har olika åsikter. Var beredd på det och se det som att det är något sunt att ha olika åsikter. För tro mig - även om du aldrig tror det nu, så kommer ni bråka/sura/vara griniga på varandra förr eller senare om ni bor ihop :)

Annars i övrigt håller jag med övriga som skrivit om att ni måste diskutera ekonomin, hushållssysslor och kanske även då att han är införstådd i att du tror dig behöva mycket egentid. Om du aldrig varit sambo innan kanske du dock kommer upptäcka att egentid kan man faktiskt ha medan man är i samma rum också. När man bor ihop blir man ju helt avslappnade i varandras sällskap och har inte alls behov av att prata med varandra hela tiden och göra saker aktivt tillsammans ... Men du får väl helt enkelt se hur just du fungerar i en sambosituation :)

Om du har ett stort behov av att vara ensam så tycker jag att du ska säga det. När det sedan dyker upp ett tillfälle då du vill vara själv och han är på dig hela tiden så kan du påminna honom.

Är du rädd för att inte få vara själv bara för att ni ses ganska intensivt när ni ses just nu? Sådant brukar ändras när man flyttar ihop. Då har man ju varandra hela tiden och behovet att vara i varandras närhet jämt minskar.

Det är exakt det jag är oroad för.

Sedan så vet jag ju att man inte kommer leva i en rosa bubbla hela tiden utan ha upp och nedgångar, men så jävligt kan det väl inte vara eftersom folk väljer att bo tillsammans?

Hittils har det gått bra med det mesta, vi har inte alltid en hets att hitta på saker, det är en bra balans mellan vardag och äventyr.
Skita och sånt har vi heller inga problem med, haha, ja, med honom känns det lovande att bo ihop.
Kulturella skillnader är nog inte heller några problem, han är uppvuxen på ett väldigt "europeiskt sätt".

När jag hör ordet sambo tänker jag: chipsförhållande, urtvättade mysbrallor, bråk om disken osv, inte så mycket positivt med andra ord, kanske beror på att många vänner har det så, de verkar mest störa sig på sin partner.
Jag förstår somsagt att allt inte kan vara perfekt hela tiden men det blir väl vad man gör det till, eller? alltså att man får jobba lite för att hålla romantiken vid liv osv.

haha ja det är väl lite så, chips på söndagar och en film i skönaste mysdressen...det vi pioriterar har i vårt sambo förhållande (ingen speciell ordning) är:
egentid
eget liv
egen hobby
gemensamma middagar på vardagarna (så mycket som det går iaf)
går och lägger oss samtidigt
fredagsdejt - lagar något gott tillsammans, delar på en pava vin och umgås, tittar lite på tv. detta gör vi i princip varje fredag!

Fast det låter ju hur mysigt somhelst måste jag säga och vettigt.

Jag har alltid varit en person som är lite rädd om min frihet, alltså att jag inte vill vara helt beroende av andra och leva efter mina egna drömmar.

Men nu så har jag äntligen hittat en kille som har samma mål och syn på livet som jag, som också anser att man inte behöver ge upp sina drömmar bara för att man har hittat kärleken, man kan baka in dom tillsammans

Jag älskar honom så oerhört mycket och längtar efter ett liv tillsammans med honom, vi är båda tokkära, jag vill bara vara lite förberedd på vad som komma skall iom att jag inte har haft något samboförhållande tidigare.

Tala igenom ekonomin innan, vad som ska betalas och försök göra det så bra det går utifrån era förutsättningar.

Finns det någon viktig aspekt som måste tas i beaktning. Gillar du att ta en promenad ensam varje dag. Måste toaletten städas varannan dag etc. Kanske lite fjantiga saker men som kan vara upptakten till bråk om partnern inte respekterar dem.

Har du en lägenhet i Sverige. Hyr isf ut den i andra hand några månader så vet du iaf att du har en reservplan om det inte skulle fungera att vara sambo.

Lite sambovikt får du räkna med : D Det hör sambolivet till! Det är hääärligt det!

Europeiskt sätt är tyvärr inte samma sak som att vara uppvuxen i Sverige, framför allt inte när man får barn. Ibland kanske det kan behövas att man är lite snällare mot varandra för saker skiljer sig i varje land. Menar inte att man ska sitta och ha krismöte för allt, utan ibland kanske ha lite överseende och lägga ihop två och två.