hjälp! 1,5-åring som plötsligt blir hysterisk vid läggdags och vaknar på nätterna

Oh jag vill oxå veta!! Precis den anledningen till att jag loggade in hgär och skulle söka efter tips!
Har oxå en 1,5 åring som helt plötsligt blivit hysterisk när det kommer till sömnen. Kan vara jätte trött, äter sin välling och så fort vi kommer till hans rum gråter/skriker han hysteriskt och kan inte somna på egen hand....Vaknar på nätterna och nästan som att han är "rädd" för att sova. Vet inte vad man ska göra, synd om honom när han med ska upp till dagis tidigt på morgonen och inte sovit bra på natten :(

Låter ju som att han nästan blivit rädd för sängen.. ni har väl inte kört nån skrikmetod hoppas jag? Jag tror att det enklaste och bästa alternativet är att sätta in en temporär säng eller kanske madrass på golvet där någon av er föräldrar kan ligga under en period, särskilt eftersom ni omöjligt kan samsova med honom i er säng. Han behöver ju helt uppenbart er närhet just nu, och många brukar ju prata om perioden kring 1½ år som en andra separationsfas, därför tror jag ni gör bäst i att försöka tillgodose det behovet så gott det går...

Det kan inte vara så annars att det rör sig om en ilska över att inte få fortsätta vara uppe och leka? Inte för att jag tror det iofs i den här åldern (det brukar komma tidigare verkar det som) men man vet ju aldrig?

tack för svaren!

alltså jag vet inte om det handlar om oro eller ilska, det är en av sakerna som känns jobbiga. han kan verka jätteledsen och gråta men så plötsligt blir det da-da-da och woopwoop och sen plötsligt AAAAAAAHHHH!

vi kör inga skrikmetoder men han har väldigt svårt att koppla av när någon är i rummet, blir liksom väldigt upptrissad och som sagt, han vaknar av att man vänder på sig. helt galet.

vi pendlar mellan att tänka att jaha vi får väl sova blickstilla med honom i smala sängen, och att tycka att han får skrika lite (när det låter som han är arg).

skitsvårt!

Tror ni gör er själva en otjänst om ni låter honom skrika i den här fasen, i den här perioden händer ju väldigt mycket, och jag är övertygad om att det går att hitta andra lösningar än att han ska få skrika sig till sömns.

Du säger att han har svårt att koppla av när ni är i rummet, men om han skriker och blir hysterisk när ni går ut så känns det som att det talar för sig själv?

Har ni kollat upp tex babywhisperer eller tassmetoden? Det är sömnmetoder som inte bygger på att barnet ska skrika sig till sömns utan man får istället barnet att känna sig trygg i sängen samtidigt som man tillgodoser barnets övriga behov under processens gång, egentligen genom att ni helt enkelt inför tydliga konsekventa handlingar som vägleder barnet.

inte så insatt i metoder, har liksom aldrig behövts förut men ska kolla på dina tips. håller medom att det inte känns bra när han skriker men mitt i natten vet man ju fan varken ut eller in. ikväll har han redan vaknat o varit ledsen två gånger, men efter duttande och sjungande och ja, hängande över sängen har han somnat om.

imorgon ställer vi in en pall bredvid hans säng, samt tar av benen på den sänegn som står där så kan han kanske sova vidare om han somnar där med nån av oss, utan att man ska vara rädd att han trillar ur. man får prova allt som går liksom... :)

Vi har aldrig kört några "metoder", har aldrig behövts. Det är ju säkert bara en kort period som det är så här. Men man blir ju helt slut av att inte få sova på nätterna när man ska upp allihop kl 6 på morgonen. Vi har suttit med honom i famnen en stund tills han slumrat till igen och om det inte gått o lagt honom i hans egen säng så har vi lkegat och trängt i våran Då har han ju iaf sovit, även om man får ett par fötter rakt i plytet mellan varven.
Igår bleev det likadant så fort han druckit upp vällingen. Men la honom och satt jämter hans säng och klappade på honom, han somnade Inga tårar, inget skrik.