känner mig lurad på vårt hus

Kontakta en jurist. Hör vad denne säger- Jag kan inget om sånt här, men även muntliga avtal gäller ju, så kolla upp det, tycker jag.

det var surt....gud vad jobbigt.
Jag skulle nog svälja stoltheten och försöka så vänligt som möjligt att få igenom det tidigare löftet...sen behöver man inte vara lika trevlig.
Har ni kollat med någon advokat om ni har någon som helst chans att ta det rättsligt? hade ni något avtal?

lycka till

Har varit med om en liknande situation. Mina föräldrar ville inte stycka av pga trolig värdeminskning, men de var ärliga med det från början iof. De har givit mina syskon liknande förutsättningar (hyra hus etc).
Det konstiga är, att om man har tillgångar och egentligen skulle kunna skriva över saker på sina barn när man är i livet och alla har hälsan, och man själv i vilket fall skulle ha större tillgångar kvar som förälder, varför gör man inte det då?
Att redan när alla finns i livet skriva över olika saker på barnen kan säkert hjälpa mot framtide eventuella släktkonflikter mellan barnen, som "mamma lovade mig det, nej pappa sade att jag skulle få detta om du fick detta etc"....

Vi har ett bostadsarrende som är giltigt vilket således visar att huset inte tillhör gården oh visst så här i efterhand skulle vi inte byggt utan ha något skriftligt dock litar man på sina föräldrar iallafall jag.

Det känns så jobbigt då det är jag som hjälpt dem under den tid rättstvisten pågick med inlagor , framläggande av dokument, tillstånd m.m som också låg till grund för utfallet. Utan vårt hus hade de aldrig kunnat vinna (svårt att förklara kortfattat) så jag känner mig utnyttjad. Att tala om värdeminkning blir ju ett hån när utgången från hovrätten renderade i en kraftig värdeökning för deras gård samt att all den trafik som passerat deras gårdsplan omlades i oh med detta.

Alternativet till avstyckningen kunde vara periodvis uthyrning men det nekas vi (känns ju inte som att man har någon kontroll över det som man kallar sitt). Genom min syster har jag hört att om det skulle vara aktuellt vill de ha minst hälften av inkomsten. Fattar inte att allt är så girigt.

Jag har förökt under lång tid att få kontakt men de anser att det är färdigpratat så här står vi oh visst vore det lokande att koppla in en jurist men jag tror vi har moraliskt rätt men om det är detsamma som juridiskt rätt är en annan femma sen trodde jag att mina föräldrar ville ha en relation med mig oh mina små barn men men..

Det är lustigt att dina föräldrar tror sig kunna komma undan med detta beteendet. Jag tycker du ska prata med din man, ta fram alla dokument från husbygge, mannens äganderätt, info om tvisten som var ang vägen och prata med mannens föräldrar. De måste ju vara insatta i vad som sagts från början. Så vänd dig till en jurist med alla fakta på hand. Sätt dit dina föräldrar så det smäller om det. De har ju just nu kontroll över alla era "värde". För du skrev ju att ni lagt in allt sparande osv i huset. Hur ska ni kunna få ut det? Tänk på din familj i första hand. Lycka till!

Jag har inte berättat om detta med mina föräldrar oh vårt hus till någon förrän idag här på fl med hänsyn till mina föräldrar i hopp om att vi skulle kunna finna en lösning. men jag förstår att de förlitar sig på att vi håller det inom familjen snyggt eller hur!
Jo tar vi in sambons familj och berättar kommer de blir förskräckta, likaså våra vänner som ibland hjälpt oss med vissa arbetsmoment när vi jobbade på huset men det blir spiken i kistan med umgänget med mina föräldrar där yta och fasad är allt. Jag hoppas att de njuter av att passera vårt hus då deras mark är värda mer än delar av sin egen familj. Jurist vore bra men det tar mig emot då det är en lång oh kostsam process och jag vill inte lägga ut mer pengar på huset. Men som skrivet det som gör mest ont är inte de förlorade pengarna utan alla år av försakelser och att jag inte betydde mer. Mamma hör inte av sig mer än på nåder och ingen ringde ens på födelsedagen..
Att få höra genom min syster att jag förtjänar ett kok stryk efter detta som hänt och att jag borde be om ursäkt, ingen skall tro att vi var speciellt oförskämda i våra diskussioner med mina föräldrar i augusti