Ett etablerat par ska jag kanske tillägga, seriöst förhållande mao.
Eller ska man ge varann tillgång till varanns lösenord, konton, bankkonton, bil etc?
Får man ha hemligheter? Utan att det finns nåt att dölja menar jag. Eller måste man först bevisa att det inte finns nåt att dölja på mailen t ex? I mobilen?
Är tilliten dålig om man måste dela med sig av allt ovanstående?
Jag tilliten är dålig enligt mig om man måste dela ALLT! Gud vad jobbigt skulle jag tycka! Man är sin egen trots att man lever i ett seriöst förhållande. Min kille har i alla fall inte koder till min mail eller bankkonto. Sen bilen är ju gemensam så den får man ju dela på;) Och visst har jag "hemligheter" för min sambo, sen tror jag inte han är så intresserad av just dem hemligheterna som jag delar med mina vänner;)
Ja man har rätt till ett privatliv. Och ja, jag har vissa saker jag vill dölja, tex sms och email från mina vänner som dom inte vill att andra ska få veta tex. Saker folk säger i förtroende berättar jag inte för min sambo och min sambo har det säkert också med sina killkompisar och det är helt ok.
Jag tror min sambo har mitt lösenord och jag vet hans för vi pratade om lösenord och sa att vi alltid har samma till allting!
Tilliten är inte dålig bara för att jag inte berättar vem min tjejkompis hånglade med i helgen tex, om nu hon har sagt att jag inte får berätta det för någon, då gör jag inte det.
Jag tycker absolut att man bör ha ett privatliv även om man är ett par, tror att det är osunt att ge upp sig själv bara för att man är i en relation. Och visst får man ha hemligheter.
Jag skulle aldrig drömma om att kräva att få total insyn i min sambos liv och vi är väldigt etablerade efter 16 år tillsammans. Vill jag veta något så frågar jag. Då litar jag på att han svarar sanningsenligt.
Jag tror inte att ett förhållande mår bra av total sammansmältning. Man blev ju trots allt attraherad av sin partner som en individ. Då måste han/hon få fortsätta att vara en individ. Att vara ihop med sig själv är rätt trist...
Man bör ha ett privatliv även inom förhållandet. Man är ju trots allt två människor som har valt att leva tillsammans. Man är inte ett (oavsett vad prästen kan ha påstått).
Självklart får man ha ett privatliv! Tycker det låter otroligt jobbigt och kvävande om man måste ha tillgång till varandras e-post o sv. Mina vänner kan ju vilja maila mig om saker som de inte vill att min partner ska läsa.
En skolkamrat på universitetet jämförde sitt äktenskap med en deg, hon var han och han var hon. Lovade mig själv att ALDRIG ha det så.
I ett normalt och sunt förhållande är det en självklarhet. Dock är ju inte alla förhållanden speciellt sunda.
Jag och kära maken har varit ett par i snart 27 år, och en anledningarna att det funkat under alla år är att vi just har ett eget privatliv.
Ja, det har man absolut!
Vi har varit ett par i 10år och vi kan inte varandras lösenord, inte för att det är hemligt utan för att det känns helt onödigt? Varför skulle jag ha hans lösenord på garaget.org tex? Slöseri på hjärnkapacitet 
Sedan har det väl hänt någongång att någon av oss ringer den andre och ber denne kolla om man fått något viktigt mail eller kolla saldo eller så, då är det inget konstigt eller olustigt med att ge ut lösenordet. jag skulle aldrig komma på tanken att kolla hans saldo, mail eller mobil om han inte bad mig.
Jag frågar om jag får låna hans bil, han gör det samma om han vill låna min...
Hemligheter, också självklart... jag går inte och berättar det mina vänner sagt till mig i förtroende, jag vill inte heller hösa om hans vänners privatliv. Jag struntar fullständigt i om/när han runkar och hur han gör det... (nja, jag vill ju gärna veta för jag tycker det är sexigt...men jag kräver inte att få veta)
Jag rotar inte i hans lådor, fickor, plånbok och han inte i mina grejjer... tycker inte det är mycket att fundera över där... Utan känner mer... varför?