• Anonym (Älskarinna?)

    På väg att inleda ett förhållande med en gift man...?

    För att göra en lång historia kort är jag på väg att inleda ett förhållande med en gift man. Vi var kollegor under ett år och efter att jag lämnade företaget fortsatte vi luncha lite då och då. Under det senaste halvåret har det intensifierats alltmer och han deklarerade redan i oktober att han längtade efter mig, erbjöd sig att ta en taxi hem till mig för att pyssla om mig när jag var sjuk osv.. Under de sista två veckorna har vi talat om vad vi känner för varandra och det finns otroligt mycket både känslor och passion mellan oss. I torsdags hade vi en fyratimmarslunch och efter detta konstaterade vi att vi båda vill men inser att det är en riktigt dålig idé. Nu har vi bestämt att vi skall ses efter våra respektive julfester på fredag. Och då kommer det bli allvar. Frågan är bara vad jag skall göra? Han är ju precis allt jag letat efter... Väljer man att köra och hoppas att det löser sig eller skall man dra sig ur innan det går alltför långt?

    Och nej, jag känner inga skuldkänslor gentemot hans familj, det får han ta hand om.

  • Svar på tråden På väg att inleda ett förhållande med en gift man...?
  • Anonym

    Jag har varit med en gift man och fick jag chansen att spola tiden tillbaka så skulle jag aldrig göra om det. Skuldkänslor gentemot hans familj hade jag inte, men det var omöjligt att värja mig känslomässigt. Jag gav och gav, fick aldrig vad jag ville ha, fick kompromissa bort det som var viktigt för mig, smyga och byta planer i sista sekund. Dessutom tog det evigheter för mig att inse det. Aj, aj aj. Mycket skada för mig.

  • Anonym (Älskarinna?)
    Anonym skrev 2009-12-14 19:57:07 följande:
    Jag har varit med en gift man och fick jag chansen att spola tiden tillbaka så skulle jag aldrig göra om det. Skuldkänslor gentemot hans familj hade jag inte, men det var omöjligt att värja mig känslomässigt. Jag gav och gav, fick aldrig vad jag ville ha, fick kompromissa bort det som var viktigt för mig, smyga och byta planer i sista sekund. Dessutom tog det evigheter för mig att inse det. Aj, aj aj. Mycket skada för mig.
    Ja det är ju precis det jag är rädd för... Att jag skall ta skada själv. Så jag slits som åsnan mellan två hötappar. Det som gör det så svårt är att det är så mycket ömsesidiga känslor inblandade, inte bara fysisk attraktion...
  • Anonym

    Det finns ju en och annan historia där älskarinnan får mannen i slutändan, men det hände inte i alla fall inte i mitt fall. Det är en svår sits för alla inblandade men det känns ändå som att risken att bli besviken är störst för älskarinnan....

  • Anonym (vet hur det är)

    Men menar du att ni ska ha en relation som han har utöver sitt äktenskap eller är det meningen att han ska separera från sin fru?

  • Anonym (***)

    Här är en "älskarinna" som fick sin man. Men inte blev det bra för det. Istället skulle jag leva med en man med ett livslångt dåligt samvete gentemot ex och barn. Inget jag rekommenderar.

    Alltså. Väljer du att bli hans älskarinna, räkna med att bli sårad i slutändan. Då kan du i alla fall bara bli postivit överraskad IFALL något bra skulle hända.

  • Anonym

    Jag har varit i din situation och jag valde att bryta redan efter ett par månader. Killen jag dejtade sa att hans äktenskap var dött och skulle göra slut. Annars hade jag aldrig gjort något med honom. Så han lovade att göra slut med sin fru men inget hände. Han hade mååååånga chanser att tala om det men han sköt och sköt på det. Efter två månader så insåg jag att jag höll på att bli den där kvinnan som sitter och väntar på smulor från hans bord och som inte kan göra slut trots att han aldrig kommer att göra slut.

    Så jag sa att vi skulle ta ett uppehåll och han kunde ringa mig när han begärt skilsmässa. Han tyckte det var en bra idé och lovade höra av sig. Idag 3 år senare är han fortfarande gift med henne.

    Jag är ihop med en man som också var upptagen när vi träffades. Men denna gång vägrade jag att inleda något alls med honom så länge han var ihop med sin tjej. Jag talade om att jag gillade honom och att jag gärna ville se vart det ledde men inte så länge han var upptagen. Några veckor senare bjöd han ut mig och berättade att han gjort slut. Nu är vi förlovade och ska ha barn.

    Du är värd mer än att bli hans älskarinna. Försök stå emot. Säg som det är, att du vill ha mer än en gift man som går hem och lägger sig med sin fru varje kväll. Det är INTE värt det. Om han vill ha dig så gör han slut. Gör han inte slut så vill han inte ha dig tillräckligt mycket.

  • Anonym (Älskarinna?)

    Anonym (vet hur det är) skrev 2009-12-14 20:04:54 följande:


    Men menar du att ni ska ha en relation som han har utöver sitt äktenskap eller är det meningen att han ska separera från sin fru?
    Ja, det blir definitivt ett parallelluniversum, dvs en relation utöver sitt äktenskap. Däremot kan man ju hoppas att han skiljer sig, men det har jag förstått tillhör ovanligheterna. Så oddsen är ju inget vidare tyvärr. Men vad väljer man? Att vara sansad och bespara sig sorg på sikt genom att avstå eller chansa och hoppas på det bästa? Hur vet man??
  • Anonym (vet hur det är)
    Anonym skrev 2009-12-14 20:02:58 följande:
    Det finns ju en och annan historia där älskarinnan får mannen i slutändan, men det hände inte i alla fall inte i mitt fall. Det är en svår sits för alla inblandade men det känns ändå som att risken att bli besviken är störst för älskarinnan....
    Fast jag var älskarinnan som fick mannen och det har inte varit helt okompliserat det heller.
  • Anonym (nej)

    Inget jag rekomenderar. Förutom alla moraliska aspekter (du ville ju ej diskutera dessa) så är min erfarenhet att detta inte är någon höjdare. "Dejtade" under en längre period en man som redan hade ett fast förhållande. Men helmighetsmakeriet och känslan av att duga vääääldigt mkt vissa stunder men att vara som luft andra och liksom leva på hans vilkor (när kan HAN ses, var kan HAN träffas, när vill HAN ha mig hos sig etc) underminerade min självkänsla.

    Nu i efterhand fattar jag ju att han verkligen käkade kakan samtidigt som han hade den kvar medan jag byggde upp mitt liv kring honom.

  • Anonym (Älskarinna?)

    Åh vad , jag gillade ditt inlägg! Det är nog så jag måste göra faktiskt. Ingen bra idé att ge honom någonting innan han har valt. För då blir det betydligt svårare för mig att ställa ett ultimatum.

    Dilemmat är ju att den här mannen har tre barn dessutom. Så frågan är om han skulle lämna dem trots att han uppenbarligen inte har så kul med sin fru...


    Anonym skrev 2009-12-14 20:09:05 följande:
    Jag har varit i din situation och jag valde att bryta redan efter ett par månader. Killen jag dejtade sa att hans äktenskap var dött och skulle göra slut. Annars hade jag aldrig gjort något med honom. Så han lovade att göra slut med sin fru men inget hände. Han hade mååååånga chanser att tala om det men han sköt och sköt på det. Efter två månader så insåg jag att jag höll på att bli den där kvinnan som sitter och väntar på smulor från hans bord och som inte kan göra slut trots att han aldrig kommer att göra slut.Så jag sa att vi skulle ta ett uppehåll och han kunde ringa mig när han begärt skilsmässa. Han tyckte det var en bra idé och lovade höra av sig. Idag 3 år senare är han fortfarande gift med henne.Jag är ihop med en man som också var upptagen när vi träffades. Men denna gång vägrade jag att inleda något alls med honom så länge han var ihop med sin tjej. Jag talade om att jag gillade honom och att jag gärna ville se vart det ledde men inte så länge han var upptagen. Några veckor senare bjöd han ut mig och berättade att han gjort slut. Nu är vi förlovade och ska ha barn. Du är värd mer än att bli hans älskarinna. Försök stå emot. Säg som det är, att du vill ha mer än en gift man som går hem och lägger sig med sin fru varje kväll. Det är INTE värt det. Om han vill ha dig så gör han slut. Gör han inte slut så vill han inte ha dig tillräckligt mycket.
Svar på tråden På väg att inleda ett förhållande med en gift man...?