• Anonym (vän)

    vad är detta??

    (la förra ts under fel rubrik)

    ja, var ska jag börja..

    Har en tjejkompis som jag tycker om jättemycket. Hon är äldre än mig men vi kommer jättebra överens och så.

    Idag satt jag och funderade lite för mig själv:

    Jag älskar verkligen att umgås med henne, och hon har en rad egenskaper som jag gillar. Hon är liksom "beroendeframkallande". Det är nästan så att jag räknar dagarna tills nästa gång vi kan ses.

    Jag gillar att ta i henne. Och jag kan "offra" annat om det innebär att jag får chans till umgänge med henne. (alltså vänskap)
    Jag känner att skulle hon ta första steget till nåt sexuellt så skulle jag inte kunna stå emot. Eller är det bara nåt jag fått för mig?? (vet fan inte ut eller in)
    Men det kommer inte att hända. Jag är gift och hon har sambo (vi älskar båda våra män.)

    Är jag förälskad "på riktigt"? Eller är det mer "vänskapsförälskad" jag är?
    Är inte ute efter en kvinnokropp utan henne!

    Ett stort tillägg: Jag har aldrig varit kär i nån tjej, och har inga homosexuella erfarenheter.

    Vad kom detta ifrån? Jag är ju 30+ för guds skull!

  • Svar på tråden vad är detta??
  • Anonym (vän)

    Ingen som kan bolla lite tankar?

  • Anonym (har provat)

    Jojag har "gjort det" med en tjejkompis när jag var 29 år....och med facit i hand så kan jag konstatera att jag inte är lesbisk...och att vår relation blev väldigt stel ytill en början efteråt.

    Nu skrattar vi åt den gången.

  • FlamingRed

    Du verkar vara ute efter att kategorisera dina känslor, vilket kanske är onödigt?

    Känn som du känner, och acceptera det. Vad är nyttan av att försöka bli klok på känslorna? Eller att försöka stoppa känslorna i ett fack?

  • Anonym (vän)
    FlamingRed skrev 2009-12-15 20:44:19 följande:
    Du verkar vara ute efter att kategorisera dina känslor, vilket kanske är onödigt?Känn som du känner, och acceptera det. Vad är nyttan av att försöka bli klok på känslorna? Eller att försöka stoppa känslorna i ett fack?
    Jo, du har rätt, har tänkt på att "vaddå, jag känne rju som jag känner vilket som". Men jag blir liksom nyfiken på vem är jag egentligen? Äh, dålig förklaring där, men jag kommer inte på bättre ord. (DET är också frustrerande! )

    Nä, grejen är kanske den; att om jag är kär på riktigt så kommer kanske denna vänskap bli jobbig, s¨att säga..? Men jag vill ju ha denna person i mitt liv vilket som!

    Undrar om denna "förälskelse" lägger sig och man kan umgås bara "som vanliga kompisar..

    /tack snälla ni som svarat!
  • Anonym (lesbisk)

    Jag blev för många år sedan förälskad i min nya vän. Jag sa till alla att om hon hade varit en man hade jag varit kär i henne. Jag hade då inte fattat att jag var lesbisk, hade inte några sexuella fantasier om henne. Ville bara vara med henne och kulmen kom nått år senare när hennes pojkvän flyttade in till oss. Jag var såååå svartsjuk. Har aldrig någonsin varit svartsjuk . Jag sa att jag älskade henne men det var fortfarande som en vän.

    Nu vet jag att jag var kär i henne, som enbögbekant sa: Att bli kär i hetros är nybörjar misstag. Man vet när man får respons. Så tycker jag det är.

    Jag hade bara hetro förhållanden och var sexuell och nöjd i dem tills jag träffade en kvinna som slog undan fötterna på mig. Helt plötsligt fattade jag vad alla kärleksånger osv handlade om, jag kunde ha offrat allt för den kärleken =)

    Lämnade mitt förhållande och slängde mig ut i gayvärlden och dateade kvinnor, hänge på QX på nätet och var som en tonåring. Rädd och upprymd av känslor!

    Sen 4,5år lever jag med min kvinna. Jag har prövat me,än efter min första erfarenhet med en kvinna men det kändes aldrig rätt igen.

    Hur vet man säkert att någon är intresserad? Jag tror det är lika svårt vare sig det är en man eller en kvinna. Speciellt om man är i ett förhållande.

Svar på tråden vad är detta??