Treårstrots! Hur hantera??

alltså vår dotter i samma ålder har haft denna trots i sedan i våras... vi kör 123 med henne
alltså ger henne valet att sluta skrika annars får hon gå till sitt rum säger detta och räknar sedan till 3 om hon inte slutat då så bär vi in henne på hennes rum så får hon vara där tills hon lugnat sig...
oftast funkar faktiskt detta då hon vet att vi menar allvar och man kommer oftast inte längre än till 2. men alla barn är ju olika så man får testa sig fram.. detta är det enda som funkar på vår dotter.

prova att prata med henne, säg vill du skrika får du gå in på ditt rum och stänga dörren. (eller badrummet)
min som hade en liknande trots men när han fick göra det blev det inte alls lika roligt längre.Han gick in i sitt rum och skrek kom ut ... (gick över på någon vecka)

Stå fast vid beslutet vad det än är och ignorera skriket. Blir det långdraget så be barnet att gå upp på sitt rum om det vill skrika. Hon kommer att testa er i hundra olika situationer. Vad gör mamma om jag gör såhär, vad gör pappa om jag gör såhär. Snart lär hon sig att det inte är lönt att skrika. 

En sak man kan göra på längre sikt är att "reservera" egentid till dottern. Göra saker med henne på tu man hand så att hon känner sig i centrum där och då.

Sen när det gäller skriken och demonstrationerna så kan timeout vara en bra sa, fungerar någerlunda med vår 3½ åring. Vi sätter helt enkelt henne i trappan (för där är det tråkigt) tills hon har insett vad hon gjorde fel. Det gäller bara att ha tålamod när de sitter på timeout och inte vekna.

Öronproppar!

Börjar hon skrika så säg till henne, sluta eller hon får gå till ett annat rum eller liknande, jag tycker att deras rum ska inte vara straffkoloni och skall inte användas till straff. Slutar hon inte skrika så bär iväg henne dit ni ska att hon skulle gå.

Ett annat sätt kan vara att ignorera det, börjar hon skrika så fortsätt som om ni inte hör henne, skrika är ett sätt att få uppmärksamhet, får hon inte uppmärksamhet är det ju ingen större idé att fortsätta....

Jag ger aldrig efter för trotsagerande, mitt beslut är bergsfast, oavsett vad de gör, och jag markerar ordentligt att deras beteende inte är önskvärt. När de sedan går att umgås med igen så får de beröm att de är roliga att umgås med igen...

Jag har en 2-årig, snart, dotter som gallskriker extremt mkt i perioder över dagen och det är superj-la jobbigt. Vi försöker ignorera,avleda, muntra upp henne etc, men hon bara fortsätter...
Hon fick en lillebroor för 6 mån sedan. Det går bra på hennes dagis iaf, inga bråk där.
Har öppnat egen tråd med samma fråga..!
Vi är lacka på det, vill jag lova! Hoppas bara inte detta är förstadium till  3-årstrots, då vet jag inte vad vi ska ta oss till!!!