Är det min egen osäkerhet?

Hej. Jag vill ge ett exempel på när jag inte vet om jag reagerar på min egen osäkerhet eller när jag är missnöjd över något i min och min sambos relation. Jag och min kille satt och pratade om mig. Det här var ett förtroeligt samtal, vilket hör till de samtal jag verkligen VILL ha. Och jag kom precis på i berättandet att just nu är jag ärlig, och just nu berättar jag som jag verkligen känner. Min kille mötte mig med ett: vad klok du låter, det var vettigt sagt. Och genast blev jag liksom irriterad på honom. Egentligen känner jag det väldigt ofta när vi pratar, att jag liksom inte tycker att hans tankar är värdefulla, och att jag inte respekterar hans åsikt som något jag kan ta till mig. Jag tycker ibland att han säger klyshiga saker, eller att han inte är lika mogen som jag, och jag avfärdar vääldigt lätt hans åsikt. Är det för att jag är rädd för denna typ av samtal, eller har jag "rätt i" att han inte verkar vara lika mogen som jag? Alltså jag förstår ju att det verkar rätt så självklart att det är jag som är omogen, men samtidigt är jag rädd för att gå med på saker i min relation som jag när jag var yngre gick med på alldeles för lätt, gånger när jag hunsat mig själv för att han ska få som han vill, eller i alla fall som jag trott att han vill. Jag känner mig så rädd för att inte stå upp för mig själv, att jag liksom gör det i alla situationer för att verkligen inte stå ut med något som inte känns ok för mig. Jag tänker att jag vill ha en jämställd relation, men kanske handlar det ändå ofta om att ha en relation där JAG bestämmer, vilket ju inte är jämställt. Och sedan kan han säga att jag inte verkar tro på mig själv, och det tycker jag är förenklat av honom att säga, och då blir jag arg eftersom jag inte tycker att han förstår mig då. Vad tänker ni? Jag behöver en utomstående tanke.