Suck..detta med 6 års trots... :-(

Jag försöker tänka som så att hur jobbigt jag än tycker det är...så är det 10 ggr värre för henne.

Ja...jag vet.. Minns sj i tonåren.. hur det var! Suck o detta kallas ju den "lilla tonåren".

Jag började fundera på ifall det var nån trotsålder vid 5 också, för min äldsta pojk beter sig exakt likadant och han blir inte 6 förens i november. Kan det vara en tidig 6-årstrots kanske...? Häärligt med de här trotsåldrarna, tycker ni inte!?
Gaaaah!!

Försök att tänka på det som utvecklingsfaser istället. Låter så mycket trevligare och med ett positivt betingande blir ju den jobbiga perioden lite lättare.

Klokt!

Haha, har lärt mig genom åren vet du. Tre barn varav det minsta som just nu är mitt i 6 års åldern med alt vad det innebär.

Vi har en period av otroligt mycket fajtande o diskuterande. Men jag ser att när jag inte är en stöttande förälder som vänligt men väldigt tydligt o fyrkantigt står emot så förvärras allt till kaos för dottern. hon behöver fyrkantighet o hon behöver lyftas i allt positivt som hon också gör. Vissa stunder, ibland DAGAR, så tapapr jag fullständigt bort mig o bara försöker allt på en gång alltifrån att avra schysst pedagogisk, till tålmodig eller tjatig, till arg! Då blir det en stor ond spiral som JAG måste ta ansvar för att stoppa istälelt för att fortsätta gå på dotterns beteende. Det löser inget, att prova tusen avrianter helt enkelt 8i alal fall itne hos oss) utan tålamod, vänlighet o tydlighet. O rätt tajta ramar just nu runt alltiop, funkar bra. då blir det stadigt för fian. O jag slösar mindre energi på frustration, bara köper läget o tar det för vad det är. Tufft fö mig, men framför allt supertuff period för vår flicka, jisses. Senär vi två föräldrar, tack o lov. o kan bolla med varann, det hjälper massor.
Men att komma ihåg att lyfta allt allt positivt som bara går, känns som en viktig lärdom under den här perioden. För när man har det jobbigt (det gäller ju både vuxna o barn) så behöver man få veta att man ÄR bra.

Min dotter kom in i trtsen vid 2 års ålder o har aldrig kommit ur den
Det e bara olika saker hon trotsar om.....

Sonen e precis som TS, han sitter hellre på huvet i soffan eller hänger i taklampan än att sitta på rumpan

Inte alltid lika roligt alla dagar.

Vi är oxå separerade, o det e verkligen olika regler hos oss.
Tror att barnen tycker det e tråkigare här med alla dessa regler, men vet ju att det e bättre i längden.
Hoppas bara att barnen nån gång ska förstå det

ja..jag försöker verkligen det. Men iblande är det så svårt att se ett slut på det här!

Iofs så tyckte jag när 2 års trotset oxå kom! ,-)

Och nu har vi fått tillökning i familjen med. Jag har inte märkt ngn negativ förändring...än iaf. Hon vill mest hjälpa till och är så go mot honom!

Hah jag vet hur det är...har ju som sagt tre barn...en sexåring o två barn i tonåren...