smultronet77 skrev 2010-01-21 20:07:16 följande:
Förstår att det kanske verkar kostigt, men har många släktigar som är ganska troende och som gärna vill att barnet ska döpas. För mig och sambon spelar det inte så stor roll. Jag tycker att det är en fin cermoni och att kyrkor är väldigt fina och högtidliga, men är själv inte särskilt troende... Kanske känns falskt att "snylta" på kyrkan när man inte betalar någon kyrkoskatt, men betalar gladeligen en summa pengar istället. Både jag och sambon är döpta, men har gått ur på senare tid. Om barnet sedan vill gå ur eller stanna kvar i kyrkan är någonting han får bestämma själv.
Det där tycker jag var väldigt snällt av er. För en del kristna är det givet att man hamnar i helvetet om man inte är döpt. Att ert barn är odöpt skulle för dem vara som att det vore oförsäkrat. Lite konstig jämförelse, men jag tror poängen kan gå fram.
Ert barn kan sedan ta ställning vid konfirmationen. Dop är ju inte som en omskärelse där man direkt "blir förstörd" (absolut inget illa ment med uttrycket), utan bara vatten på huvudet.