Vad är negativt med Motessori (dagis)?

Givetvis beror det på förskolan och personalen, omhuldade tycker jag inte de verkar bli på min sons montessoriförskola. Där pratar de mycket om att lära barnen lösa konflikter och problem själva om de kan, det känns snarare som något som underlättar när man lämnar förskolan.

Min son har inte gått där så länge än så jag har bara de negativa aspekter jag läst på nätet De är:

- Passar inte alla barn, har sett flera lärarstudenter skriva om hur de läst om hur montessori använder ett språk som är mer anpassat för medelklassen. Egna val och dylikt är också utmärkande för medelklassbarn (enligt min egen kurslitteratur som lärarstudent så är arbetarklassbarnen vana vid raka instruktioner).

- Eftersom de tror att barn bygger upp sin verklighetsuppfattning under de första fyra (tror jag det var) åren så anser de att det är viktigt att leka verklighetsbaserade lekar. Detta sker då ofta på bekostnad av rena "fantasilekar" med tomtar och troll.

Det senare ser jag som en grej som jag som förälder får ansvara för i mitt barns liv. Min sons förskola talar mycket om att vara ett komplement till hemmet, inte en förlängning, så det känns lite naturligt att vi sysslar med olika saker.   

Nackdelen är väl brist på flexibilitet. Jag vet några olyckliga exempel där barn som fått vissa diagnoser inte kan gå kvar på montessori eftersom pedagogerna inte är villig att jobba med dessa barn utifrån deras speciella behov. Visst kan vanliga kommunala förskolor också brista när det gäller detta, men det verkar vara ännu vanligare bland montessori. Dessutom så är ju symbollek eller låtsaslek grunden för hur barn så småningom utvecklar empati och kan sätta sig in i hur andra människor känner och tänker (theory of mind) och att inte uppmuntra låtsaslek är en allvarlig brist i mina ögon.

Möjligen kanske det där med omhuldade kan stämma. Min dotter gick på Montessori de första fyra dagisåren, och flyttade till kommunal fskl nu på sitt femte och sista fskl-år. Hon har haft det ganska tufft med ungar som varit taskiga och June vet int ehur man hanterar det riktigt. Det är väl iofs vårt fel också, som alltid pratat om hur viktigt det är att vara snäll. Och det ÄR det ju, men ibland kan man behöva bita ifrån eller slå tillbaka och det har vi inte lärt henne.

Ja jag kan nog vika mig mot att omhuldandet kan stämma mot yngre barn. När man lärt sig att man ska respektera andra och få respekt själv så är det nog svårt att börja med barn som ännu inte växt ifrån "djungelns lag". Montessori handlar ju bl a om att man ska vänta på sin tur och kunna samsas, till skillnad från många andra förskolor där man tar det man vill ha (kanske inte medvetet val från pedagogerna utan för att de kanske inte hinner se). På min sons gamla förskola morrade barnen bokstavligt talat mot varandra (väste och visade tänderna) när någon försökte ta leksaker från någon annan. På montessoriförskolan blev det också lite tjafs om favoritsaker men det hanterades på ett helt annat sätt.

En bekant till mig gick i montessori från dagis upp till högstadie. Hon hade det jättetufft när hon gick över till vanligt gymnasium. Så hon skulle inte placera sina egna barn i montessoriverksamhet säger hon. Sen exakt vad som blev tufft vet jag inte, vi har inte pratat så ingående om det.

Ja vad jag hört från insidan om Montessoriskola så är jag inte imponerad (som lärarstudent/vikarie har man ofta en annan bild än föräldrarna). Det var bara enskilt arbete, barnen fick inte ens prata med varandra. Det var enligt många föräldrar "tyst och lugnt" men jag tycker att man missar det sociokulturella perspektivet som talar om hur vi lär i grupp, att vi stöttar varandra och lär oss i samspelet mellan de som kan olika mycket.

Sedan finns det andra saker jag inte gillade, men det var nog den största nackdelen. Men i FÖRskolan tycker jag det funkar med pedagogiken, då är den bra

Är föräldrarna mer engagerade i verksamheten på Montessori än på andra förskolor?

Jag tror inte att det finns ett direkt samband mellan montessori och engagerade föräldrar. Det är nog mer beroende på vilken form förskolan bedrivs: föräldrakooperativ, personalkooperativ, kommunal förskola osv. Min sons nya förskola är en vanlig kommunal förskola (men med montessoripedagogik), de har inte mer krav på oss föräldrar än den förra kommunala vi hade.

Men jag tror också att förskolor i "bättre" områden är mer benägna att välja en sådan pedagogik (både för att föräldrar vill ha det men också för att det är enklare barngrupper att arbeta med). Många gånger innebär bättre områden föräldrar som bryr sig.

Sedan så anser jag att det ofta är medvetna föräldrar som väljer en särskild pedagogik (alltså de som aktivt valt och inte placerats dit av närhetsprincipen), detta kan göra att de engagerar sig mer.

Ytterst subjektiva åsikter, men det är mina upplevelser. 

Det borde inte vara nåra större bekymmer för ett barn att gå från montessori-dagis till vanlig kommunal skola, eller vad tror ni? Det är nog när man har gått montessori-skola som det kan vara tufft att byta över till kommunal skola. Jag har egentligen ingen aning, men kan tänka mig att det är så :)